Svegs svåra vägval: kritik mot planerad förbifart

Fullpackade bilar med skidboxar på taken sveper förbi i en strid ström. Bror Österman har parkerat i en ficka vid E45:an söder om Sveg. Nu går vi längs vägkanten med karta.

– Här är platsen där den nya vägsträckningen ska svänga av upp mot Älvros, säger han och pekar ut över det snötäckta landskapet. Vi ser myrar, en istäckt sjö och skogklädda höjder.

Som ordförande för Naturskyddsföreningen i Nedre Härjedalen har han ägnat mycket tid åt att granska Förbifart Sveg, Trafikverkets plan för ny dragning av den vältrafikerade E45:an.

Den nya vägsträckan Rengsjön–Älvros betyder en genväg som sparar in en kvart för långväga resenärer, men också att trafiken kommer att passera utanför Sveg där samhällsservice och butiker koncentrerats.

Trafikverkets uttalade mål är att korta resvägen och förbättra trafiksäkerheten. Miljöförbättringar i tätorten står också på agendan. Men när Bror Österman granskade förslaget tillsammans med Maria Danvind på föreningens regionkansli hittade de många negativa miljöaspekter.

I remissvaret pekar de på risker för vattenmiljön och fragmentering av våtmarker som betyder mycket för fågellivet och klassas som högsta naturvärde i den nationella våtmarksinventeringen. Här finns viktiga renbetesmarker och vägdragningen skär rakt igenom en nyckelbiotop i barrnaturskog.

– Den passerar dessutom en torvtäkt där mycket kommer att behöva grävas ur och bytas mot material som bär bättre, med koldioxidutsläpp som följd.

Många butiker lägger ned

Kretsen tar också upp socioekonomiska aspekter. Sveg är Härjedalens största tätort och ett välkänt vägkors för att rasta och bunkra till skidsemestern. Ändå har många butiker lagt ned på senare år, en effekt som förbifarten kan förstärka.

I stället för ny väg vill man se upprustning av den nuvarande och får mycket medhåll. En majoritet av Svegs företagare, 92 stycken, skrev på kretsens protestlista.

– Lokalt är enigheten stor och alla partier tycker samma sak, men regionledningen vill ha förbifarten.

Förbifarten blev också Trafikverkets slutliga förslag. I svaret på kretsens remiss skriver verket att vägförslaget leder till olika störningar och kan ha negativa lokala effekter, ”men det motiverar inte att låta bli att investera i samhällsnyttiga projekt”.

På vägen till Sveg passerar vi en smal järnvägsviadukt som är en av de säkerhetsfaror föreningen velat se åtgärdade i stället för den nya vägen. Här har långtradare brakat igenom räcket ner på järnvägsspåret.

– Det känns som en klen tröst att få en ny fin vägsträcka på sju kilometer när tretton mil övrig väg är under all kritik, säger Bror Österman.

Ger ökad trafik och utsläpp

Jens Forsmark som är sakkunnig för hållbara transporter på Naturskyddsföreningens rikskansli ser flera problem med sådana här vägprojekt.

– Förbifarten ger en negativ exploatering av naturmark. Den innebär också en risk att affärer, som till stor del livnär sig på genomfartstrafiken men även ger närhet för dem som bor här, flyttar ut. Det ökar bilberoendet.

Förbättrad miljö i Sveg var ett argument.

– Visst finns det en motsättning, men för miljön i stort är det bättre med affärer centralt dit folk kan ta sig även utan bil. Det ger mer biltrafik där folk bor, men mindre totalt sett.

För att minska trafikens koldioxidutsläpp är det viktigt att vi slutar bygga nya trafikskapande vägar, anser han.

– Alla nya väginvesteringar ger ökad trafik, ökade utsläpp och ökad energiförbrukning. Trafikverket brukar tyvärr inte räkna med att investeringarna ökar trafiken när effekter av nya vägar beräknas. Det här kan förstås diskuteras ur olika synvinklar, men för miljön är det inte bra.