Svensk utsläppshandel ska rädda klimatmål

John Hassler fick i somras i uppdrag att snabbutreda den svenska klimatpolitiken i förhållande till EU:s klimatlagstifning Fit for 55. Under onsdagen den 18 oktober hölls en presskonferens där utredningen lämnades över till klimat-och miljöminister Romina Pourmokthari (L).

Sveriges Natur var en av flera medier på plats under presskonferensen i Rosenbad. Intresset var stort och John Hassler inledde med att beklaga den ryktesspridning som omgärdat hans utredning, där det bland annat i media rapporterats att alla svenska klimatmål skulle slopas.

Han dementerade att några klimatmål ska slopas, utan betonade i stället att EU:s klimatlagstiftning är hårdare än de svenska klimatmålen. Därför behöver den svenska politiken anpassas för att leva upp till EU:s krav och de nationella klimatmålen, förklarade han.

Vill ändra klimatmål för transportsektorn

I ett tidigt skedde i utredningen gick John Hassler ut i media och sa att de svenska klimatmålen för transportsektorn bör slopas. Det var i somras som han sade till Dagens Nyheter att det inte finns några klimatskäl att ha ett sådant mål.

På onsdagens presentation meddelade han i stället att dagens mål bör omformuleras för att snarare handla om elektrifiering. Hans förslag är att miljömålsberedningen inte bara omarbetar etappmålet för 2030, utan även att skärpa transportsektormålet.

I dag är målet att växthusgasutsläppen från inrikes transporter (utom inrikes luftfart) ska minska med minst 70 procent jämfört med 2010 senast år 2030. Naturskyddsföreningen är kritiska till idén att ta bort eller omformulera det nuvarande målet.

– Han säger att transportmålet är en skärpning men fokuserar bara på elektrifiering. Det föreslagna målet säger inget om hur vi ska komma till bukt med de fossila utsläpp som kommer från alla bilar som rullar just nu. Det tar heller inte hänsyn till det ökade behovet av mer mineraler som kommer med en ökad elektrifiering, säger Naturskyddsföreningens generalsekreterare Karin Lexén.

Lägger skulden på oppositionen

När Sveriges Natur under presskonferensen frågade om hur Sverige ska nå etappmålet 2030 med tanke på de utsläppsökningar som tidigare annonserats i regeringens budget, svarade Romina Pourmokhtari att det var just därför som utredningen tillsattes.

– Som professorn konsterarar i rapporten ska vi inte bara nå mål utan också att de inte går att nå med den nuvarande politiken. Han ger 46 olika förslag med hur man kan ligga i linje med EU:s mål. Och det är det vi tar fasta på här.

Hon lade också skuldbördan för ett missat klimatmål 2030 på den tidigare regeringen, som hon menade varit mer fokuserad på de kortsiktiga målen samtidigt som den såg ut att missa det långsiktiga målet. Den nuvarande regeringen har siktet inställt  på slutmålet 2045 då Sveriges ska uppnå nettonoll utsläpp, även om det kanske innebär att man inte uppnår kortsiktiga mål, tydliggjorde statsrådet.

Svårt nå etappmål 2030

John Hassler kommenterade det faktum att regeringen med den slopade reduktionsplikten räknar med att utsläppen de kommande tre åren kommer att öka.

– Att ta bort reduktionsplikten är ingen fördel, men när jag pratar med branschen säger de att det är ett hack i kurvan och det kan jag hålla med om, att det kanske är, men jag bedömer inte att det är mer än så. Sen är det tidsaspekten. Om vi inte gör något förrän 2027 blir det avsevärt tuffare än om vi lyckas få in de här systemen 2025. Så är det. Det är precis så som EU:s krav är konstruerade. Det vi släpper ut nu måste vi ta igen senare och det är en av de stora styrkorna med EU:s krav. Så är det inte alls med  de svenska klimatmålen.

Naturvårdsverkets chef för klimatanalysenheten, Sara Almqvist, ser liknande utmaningar.

– Det kommer bli utmanande att nå det nationella 2030-målet om vi skulle vänta med policyåtgärder till strax inpå målåret. Även Sveriges EU-åtagande kommer bli svårt att nå om vi inte gör något längs med vägen, eftersom vi där har årsvis åtaganden och inte ett punktmål, säger hon.

Förslag om ett svenskt utsläppshandelssystem

Det finns delar av utredningen som Naturskyddsföreningen ser positivt på, som utredarens medskick om ett behov av ett ökat klimatbistånd, återinförande av en förstärkt malus-del i det avvecklade bonus-malussystemet samt idén om ett svenskt utsläppshandelssystem. Det sista exemplet var ett av de förslag som fick mest utrymme i samband med överlämningen.

Naturskyddsföreningen anser inte att ett sådant förslag bör ersätta dagens regler, utan snarare ska fungera som ett komplement.

– Idén om ett svenskt utsläppshandelssystem är bra i sig. Problemet är att det är ett utredningsförslag, utredningar tar tid. Vi har bråttom nu. Att kasta de gamla redskapen i sjön och slopa mål som gäller fram till 2030 för att i stället utreda nya förslag tycker vi är ett risktagande som kan leda till en försvagad klimatpolitik, säger Karin Lexén.

Utredningen  ska användas i arbetet med den klimatpolitiska handlingsplanen, som ska presenteras innan årsskiftet.

– Det här är en utredning. Det viktiga är vad som händer i klimathandlingsplanen. Vi hoppas att man landar i att behålla de av riksdagen beslutade klimatmålen till 2030, säger Karin Lexén.

”Överlägsen lösning”

Till sin hjälp i utredningen har John Hassler haft miljökonsulten Magnus Nilsson, som också är expert på EU:s klimatlagstiftning. Han tycker att utredningens förslag överlag är bra, men hade i vissa avseenden velat gå längre.

Han skulle vilja att Sverige minskar sina utsläpp mer än vad EU kräver. Det skulle kunna göras genom att den svenska staten ekonomiskt uppmuntrar medborgare och företag att handla med utsläppsrätter, anser han.

– Sverige bör också försöka minska utsläppen utanför utsläppshandeln mera och lagra in mera kol i landskapet än EU-lagstiftningen kräver. Och sedan avstå från att sälja ”överprestationerna” till andra EU-länder. Varför inte köpa utsläppsutrymme av andra och skrota? Jag hade också gärna sett ett resonemang om att styra kolinlagringen i landskapet så att man samtidigt gynnar mål om biologisk mångfald, säger Magnus Nilsson.

Han betraktar utsläppshandel som en överlägsen lösning, men nackdelen är att de gör det svårare för privatpersoner, företag och kommuner att med egna insatser påverka hur stora de samlade utsläppen blir.

– Med utsläppshandel bestämmer politikerna hur stora utsläppen ska bli, hur vi som individer agerar har därefter i princip ingen betydelse. Politiken måste hitta vägar runt denna konflikt, så att medborgare och företag kan känna att de ”på riktigt” bidrar till att minska klimatpåverkan.

”Regeringen ökar utsläppen”

När Sveriges Natur ringer upp Miljöpartiets talesperson för klimat och landsbygd, Elin Söderberg, säger hon att John Hasslers utredning innehåller flera förslag som hennes parti drivit länge.

– Som till exempel utbyggnaden av vindkraft. Så här hänger det på att regeringen faktiskt genomför det som föreslås. Men utredningen innehåller också flera förslag som ruckar på möjligheterna att nå klimatmålen till 2030. Vi behöver få ner utsläppen så snabbt som möjligt här och nu, vi kan inte vänta. Istället har vi en regering som ökar utsläppen, och som är extremt otydliga i sin klimatpolitik, säger riksdagsledamot Elin Söderberg (Mp).