Svenska pensionsfonder finansierar Kinas kolkraft

Samtidigt som användningen av kolkraft i världen har minskat en del under de senaste åren fortsätter Kina att bygga nytt. Under 2020 beviljade landet fler bygglov än året före och en rad kinesiska bolag och banker är inblandade i nyproduktion av kolkraft i andra delar av världen.

Kinesiska företag, och den kinesiska staten, beräknas i dag driva fler än 5 500 kolkraftverk, främst i Asien och i Afrika. Genom utlåning har kinesiska banker också finansierat ett stort antal kolkraftverk, flera av dem i Europa.

Utbyggnaden och användningen av kolkraft ses som det enskilt största hotet mot klimatet och bidrar till en tredjedel av den globala uppvärmningen. Dessutom står kolkraften för en omfattande naturförstörelse och för med sig allvarliga hälsoproblem. Detta har lett till internationell kritik mot Kinas bristande engagemang i att minska användningen av kolkraft. Samtidigt har ledare från flera västländer lovat att stoppa nybyggnad och finansiering av energikällan.

Men kinesiska bolag, och den kinesiska staten, ligger inte ensamma bakom expansionen av den klimatfarliga energiformen. Ett stort antal västerländska investerare och pensionsfonder har betydande ägarandelar i de kinesiska företag som står för utbyggnad och drift av kolkraftverk och kolgruvor världen över.

Detta gäller även tolv av de största svenska investerarna. Med hjälp av den tyska databasen ”Global Coal Exit List”, som registrerar aktieinnehav i företag med exponering i den klimat- och miljöfarliga kolindustrin, har Sveriges Natur kunnat kartlägga svenskt ägande i kinesiska bolag med betydande verksamhet i kolindustrin (se tabell).

Kartläggningen visar att tre av de svenska statliga AP-fonderna och några av Sveriges största banker och fondkommissionärer har, eller har nyligen haft, registrerade innehav i kinesiska kolbolag. Uppgifterna i databasen bygger på information från börserna i Hongkong och Shanghai där alla noterade företag årligen redovisar sina utländska aktieägare.

Alla svenska investerare på listan har regelverk som i olika grad förbjuder eller avråder dem att göra direkta investeringar i kolsektorn. Sveriges Naturs genomgång visar dock att de svenska investerarna i flera fall äger aktier i bolag som driver kolkraftverk eller som utvecklar nya anläggningar i Kina eller utomlands. Detta gäller bland annat Andra och Tredje AP-fonden som äger aktier i Power Asset Holdings, ett bolag som driver flera kolkraftverk i Kina och som saknar tydlig plan för att minska sina koldioxidutsläpp ​​enligt internationella bedömare.

Enligt uppgift från Andra AP-fonden ska innehavet ha sålts under året medan Tredje AP-fonden hade en ägarandel på 31 miljoner kronor i juni 2020. Den andra AP-fondens försäljning grundade sig dock inte på Power Assets ägande av kolkraftverk utan hade andra orsaker.

Peter Lundqvist, ansvarig för ägarstyrning på Tredje AP-fonden, uppger att den inte klassar kraftförsörjningsbolag med en mindre andel kolkraft i sin verksamhet som ”kolbolag”. Därmed exkluderas bolaget inte. I fallet med Power Asset Holdings skulle inte Tredje AP-fonden ha avyttrat bolaget för att de använder kolkraft utan fonden ”skulle verka för att bolaget ska avveckla verksamheten inom kol”, skriver Peter Lundqvist i ett mejl.

Andra AP-fonden har ett innehav i China Hongqiao Holdings, världens största aluminiumtillverkare. Kinas produktion av aluminium, som till stor del tillverkas med hjälp av kolkraft, beräknas varje år släppa ut mer växthusgaser ​​än länder som Indonesien och Brasilien.

Sveriges Natur har sökt de ansvariga på Andra AP-fonden men den har inte velat kommentera innehaven på Global Coal Exit List. Däremot har den i ett mejl redogjort för sin allmänna policy när det gäller kol och uppger att fonden exkluderar bolag som har mer än 1 procent av sin omsättning från kol, mer än 10 procent från olja och mer än 50 procent från gas. Kraftbolag med mer än 50 procent av energimixen från fossil energi får inte heller ingå.

Sjunde AP-fondens innehav i kolkraft

Sjunde AP-fonden, som förvaltar mer än 800 miljarder kronor åt fem miljoner svenska pensionssparare, har innehav i fem kinesiska bolag som vart och ett driver kolkraftverk i Kina. Ett av dessa är CITIC som driver kraftverket Ligang Power Plant i Jiangsu-provinsen. Det är Kinas största kolkraftverk med en kapacitet på 4 040 megawatt. Enligt CITIC:s årsredovisning byggde bolaget även ett nytt kolkraftverk i Mongoliet så sent som förra året.

Sjunde AP-fonden äger även aktier i China Power International Development (Power China), ett jättebolag som bygger flera kolkraftverk utomlands. Bland annat planerar detta bolag ett nytt kolkraftverk i Serbien och har tidigare byggt ett i Kenya.

Den svenska regeringen har meddelat att den avser att ändra direktiven för Sjunde AP-fonden att förvalta sina innehav på ett ”föredömligt sätt genom ansvarsfulla investeringar.” Hur rimmar det med innehaven i den kinesiska kolkraftsindustrin?

Johan Florén, chef för kommunikation och ägarstyrning på Sjunde AP-fonden, uppger först att inga av fondens innehav bryter mot regeringens direktiv. Men efter att ha tagit del av Sveriges Naturs granskning uppger Sjunde AP-fonden att den vid senaste revisionen av svarta listan inte hade någon information om att CITIC expanderar. Fonden bekräftar också att Power China fortsätter att expandera verksamheten och att en intensiv dialog pågår med bolaget.

Om påtryckningarna inte har fått någon effekt i höst när listan uppdateras nästa gång kommer aktieinnehavet med all sannolikhet att uteslutas, skriver Johan Florén i ett mejl. Sjunde AP-fonden gör två revisioner av sitt aktieinnehav per år. De företag som blir kvar i portföljen försöker fonden påverka genom aktiv ägarstyrning.

– Om man bara säljer av innehav får någon annan lösa problemet. Vi vill vara med och påverka så att företagen utvecklas i rätt riktning, säger Johan Florén.

Svenska storbanker inblandade

Storbankerna SEB och Swedbank är registrerade som aktieägare i China Huaneng respektive China Haudian. De två kinesiska bolagen tillhör världens fem största utvecklare av nya kolkraftverk och de ägs av den kinesiska staten.

De båda storbankerna hävdar dock att ingen av deras fonder har, eller har haft, innehav i något av de kinesiska bolagen på Global Coal Exit List. En möjlig förklaring till att de ändå är registrerade som ägare är att depåinnehavare hos dessa banker står för innehaven. Men SEB:s presschef Henrik Westman vill inte bekräfta att detta är skälet.

– Vi kan inte spekulera i varför SEB syns i samband med dessa investeringar – det vi kan se är om bankens fonder har innehav i de bolagen och där är alltså svaret nej, skriver Henrik Westman i ett mejl till Sveriges Natur.

I fondkommissionären Öhmans etiska fond ”Etisk Index Emerging Market” finns innehav i det kinesiska investmentbolaget ”Guangdong Investment”. Företaget har flera strängar på sin lyra där en är strömproduktion med hjälp av koleldade kraftverk. Enligt Fredric Nyström, chef för Öhmans hållbarhetsanalys, bryter inte detta innehav mot bolagets regler för kolkraft. Guangdongs huvudsakliga verksamhet är vattendistribution och fastigheter. Elproduktionen stod bara för 5,2 procent av de totala intäkterna, hävdar han.

– I vår policy skriver vi att vi exkluderar bolag som tjänar mer än 10 procent från kolbaserad energiproduktion. Guangdong Investment hamnar därmed under den gränsen, säger han.

Enligt Fredric Nyström tror Öhmans mer på att bedriva dialog med bolagen i syfte att få dem att förbättra sitt hållbarhetsarbete, i stället för att exkludera bolag.

– Vi har haft dialog med Guangdong Investment under ett par år för att få dem att förtydliga klimatstrategin och sätta ambitiösa klimatmål, säger han.

Läs mer: Svenska pensionspengar i kritiserad fossiljätte.