Svenskarnas vatten innehåller för höga värden av PFAS

År 2012 upptäckte Livsmedelsverket förhöjda halter PFAS i blodsserum från gravida kvinnor i Uppsala. Halterna kunde därefter spåras till Bäcklösa vattenverk och Uppsala Vatten och Avfall AB:s (Uppsala Vatten) vattentäkt i Stadsträdgården.

– Det var inte många som kände till PFAS när vi upptäckte det i vårt dricksvatten år 2012. Men flera kommuner har samma problem, berättar Uppsala Vattens dricksvattenchef Bertil Lustig. 

Svårt nedbrytbara ämnen

PFAS är samlingsnamnet på en rad industriellt tillverkade ämnen, per- och polyflourerade akrylsubstanser. Skönhetprodukter, nonstickstekpannor, heltäckningsmattor – det är produkter som alla har vatten, smuts eller fettavvisande egenskaper tack vare ämnena. 

Många av Sveriges dricksvattentäkter är förorenade med PFAS vilket påverkar stora delar av populationen. En ny rapport från Naturskyddsföreningen menar att runt fem miljoner svenskar förväntas dricka vatten som innehåller PFAS.

Ämnena är mycket svårt nedbrytbara. Studier har visat att PFAS kan transporteras långa sträckor genom vatten, luft eller nederbörd. Slutligen hamnar de i maten vi äter, och i vattnet vi dricker. 

De anses ha hormonstörande effekter, medföra leverskador och påverka kroppens immunförsvar negativt. Foster och spädbarn är särskilt utsatta för ämnena. 

Sveriges åtgärdsgräns för hög

Under två år hölls Bäcklösa vattenverk stängt för ombyggnation.

Idag förser Uppsala Vatten uppsalaborna med dricksvatten från de drabbade brunnarna, och halten PFAS i vattnet ligger på samma nivå som resterande kommuner i landet.

Livsmedelsverket har satt en åtgärdsgräns på att andelen PFAS i dricksvattnet inte får överskrida 90 ng/liter vatten, det är dock en betydligt större andel PFAS än vad EU:s myndighet för livsmedelssäkerhet (EFSA) rekommenderar. Hösten 2020 fastställde EFSA ett tolerabelt veckointag av PFAS på 4,4 ng/kilo kroppsvikt.

Enligt Naturskyddsföreningens beräknas en PFAS-halt på 22 ng/liter överskrida EFSA:s riktvärde för en vuxen människa som väger 70 kg. Det innebär att 200 000 svenskar dricker vatten som överskrider EFSA:s riskbedömning.

I Danmark har en åtgärdsgräns på 2 ng/liter dricksvatten införts, något som Naturskyddsföreningen tycker att även Sverige bör sträva efter.

Höjda gränsvärden medför högre kostnader

Uppsala Vatten har under det senaste decenniet arbetat aktivt för att rena Uppsalas dricksvatten från PFAS, och kommunen har sammanlagt spenderat närmare 40 miljoner kronor för att rena dricksvattnet. 

– Vi har testat olika metoder, bland annat med hjälp av membran och med omvänd osmos. Men i dagsläget använder vi oss av filtrering med aktivt kol, berättar Philip McCleaf som är processingenjör på Uppsala Vatten.

Philip McCleaf förklarar att de förhåller sig till myndigheternas reglering. Men Uppsala Vatten har även en egen målsättning om att dricksvattnet inte ska överskrida 25 ng/liter.

– Om gränsvärdena ändras kanske vi behöver byta metod, och då skulle det kosta ännu mer, säger Bertil Lustig.

Sandra Strandh, Statsinspektör på Livsmedelsverket, förklarar att nya föreskrifter om gränsvärden förväntas införas den 1 januari 2023.

– I Livsmedelsverkets kommande förslag till ny svensk lagstiftning ställs högre krav på mängden PFAS i dricksvattnet. Vi kommer under våren att presentera ett förslag till gränsvärde baserat på EFSAs bedömning, samt de förhållanden som råder i Sverige gällande bland annat analysmetoder, reningsmöjligheter i vattenverken och liknande. Vi har under processens gång varit i dialog med dricksvattenproducenter om vilka PFAS-halter de bedömer är rimliga att kunna uppnå i dricksvattnet.

Under våren ska förslaget ut för remiss. 

När Sveriges Natur ställer frågan hur det kommer sig att gränsvärdet inte ändrats tidigare svarar Livsmedelsverket att de inväntat direktiv från EU-kommissionen, som fastställde nya krav på PFAS och andra kemikalier i dricksvattnet först ifjol.

– En EU-gemensam lagstiftning är mer kraftfull än rekommendationer. Därför har vi väntat in den nya EU-lagstiftningen för att lägga fram ett förslag på strängare lagstiftning istället för att justera den åtgärdsgräns som finns idag, säger Sandra Strandh. 

Tvist med Försvarsmakten

I Uppsala tas prover på PFAS-halten av det vatten som åker in och ut ur samtliga vattenverk varje månad. Vid de drabbade vattentäkterna testas vattnet varje vecka. Man tar även prover på kolfilterna. 

Förorening av PFAS sker i stora fall genom släckning med brandsläckningsskum, något som utförts av bland annat Försvarsmakten sedan 70-talet. Vid Flygflottiljen i Ärna strax utanför Uppsala gjordes brandövningar fram till 1992. I kommunen har man funnit samma varianter av PFAS i brunnarna som vid flygfältet. 

På grund av föroreningen har kommunen sedan år 2019 drivit en rättstvist mot Försvarsmakten. I somras bestämde sig regionen för att ansluta.

– Vi har PFAS i vattnet vi tar in. Vi vet inte om halterna i grundvattnet går upp eller ned, och ovissheten gör arbetet svårt. Det är egentligen mer ekonomiskt att rena källan där grundvattnet härstammar från då det är lättare att rena högre koncentrationer av PFAS, menar Philip McCleaf. 

På Uppsala Vatten filtreras 25000 kubikmeter vatten varje dag. Genom att rengöra grundvattenkällorna skulle enbart 1000 kubikmeter vatten behöva rengöras dagligen, och kostnaderna skulle således gå ned. Det finns mycket PFAS från 1900-talet kvar i källorna, som enligt Philip McCeaf kommer att ta minst 100 år att rensa bort.

Försvarsmakten skulle kunna pumpa upp och rengöra källorna. Men den privata marken får man inte röra.

– Därför driver vi en process mot Försvarsmakten. Det är dricksvattenproducenterna som får hantera föroreningarna och det är synd, säger Bertil Lustig. 

Försvarsmakten hävdar att det brandsläckningsskum som används vid flygfältet inte är den enda källan till föroreningen i Uppsalas vattentäkter. 

– För närvarande saknas kommersiellt tillgänglig, hållbar och miljöeffektiv teknik för att till skäliga kostnader sanera PFAS-förorenade områden. Försvarsmakten tar ansvar för sin del av användningen och följer lagar och de rekommendationer som Naturvårdsverket ger ut. Vad gäller PFAS i släckmedel står Försvarsmakten enbart runt sju till tio procent, svarar Försvarsmakten i ett mejl till Sveriges Natur. 

Vidare menar Försvarsmakten att föroreningen bör handskas med, men att det är för komplext och dyrt för att åtgärda problemet i nuläget. För tillfället arbetar myndigheten med att utforska alternativa lösningar för att minska mängden PFAS-föroreningar:

– Tillsammans med FMV och FORTV i ett samarbetsprojekt med Research Institutes of Sweden försöker vi hitta alternativa släckmedel och metoder för spridningsbegränsning, rening och sanering. För att nå en miljöeffekt på nationell nivå bör arbetet koordineras med det övriga samhällsaktörer som har liknande utmaningar.