Svenskt bistånd till diktaturens Nicaragua

Det var på styrelsemötet för FN:s Gröna klimatfond (GCF) i november 2020 som Sverige gav sitt stöd till ett miljardprojekt för att stoppa avverkning och skydda den biologiska mångfalden i två av Nicaraguas biosfärområden, Bosawás och Rio San Juan (även kallat Indio Maíz). Av 24 ledamöter var det bara två som inte röstade för: USA röstade emot och Kanada lade ner sin röst. 

Sveriges företräddes av diplomaten Lars Roth, som två år senare ställde upp i valet till Nacka kommun för Miljöpartiet. I dag representeras Sverige av diplomaten Leif Holmberg. Han vill inte tala med Sveriges Natur, utan hänvisar till Utrikesdepartementets presstjänst.

Bistånds- och utrikeshandelsminister Johan Forsell svarar inte på Sveriges Naturs frågor. Hans pressekreterare skriver i ett sms att hon ska återkomma, men gör det aldrig.

Sveriges stöd vänds till kritik

När UD:s presstjänst efter en vecka återkommer lyder svaret:

”Sverige har varit kritiska mot projektet och varit tydliga med att projektets avvikelser är oacceptabla. Utifrån detta har styrelsen vidtagit åtgärder. Projektet är formellt pausat. För Sverige är det viktigt att fondens alla projekt följer de krav och riktlinjer som gäller att följa mänskliga rättigheter och fondens sociala regelverk. Vi fortsätter därför att bevaka frågan i styrelsen.”

Inte ett ord om det svenska stödet 2020, utöver en kort kommentar om att ”den Gröna klimatfonden beslutade 2020 att godkänna en delfinansiering till projektet. Någon utbetalning har dock inte skett.”

De avvikelser som presstjänsten nämner är inte nya. Vid en närmare granskning av ärendet framgår det att de diskuterades redan vid styrelsemötet i november 2020.

Grova brott mot de mänskliga rättigheterna

Nicaraguas president Daniel Ortega var i november 2020 inne på sin tredje mandatperiod. EU och USA hade året innan infört sanktioner mot flera företrädare för den nicaraguanska regimen på grund av grova övergrepp på de mänskliga rättigheterna under de landsomfattande protester som drabbade landet 2018.

I Nicaraguas fängelser satt hundratals journalister, oppositionspolitiker och företrädare för det civila samhället. Flera organisationer och medier hade förbjudits efter att av regimen stämplat dem som terrorister och utländska agenter (se också faktaruta här intill för mer information om situationen i Nicaragua).

I klimatfondens styrelseprotokoll från november 2020 noteras också frågetecken kring just de mänskliga rättigheterna och huruvida projektet verkligen fått stöd av urfolksgrupper i biosfärområdena. Några ledamöter undrar även om tillräcklig hänsyn tagits till kritik framförd av lokala civilsamhällesorganisationer och hur projektet ska följas upp.

Exakt samma kritik återkommer två år senare, i oktober 2022, när Gröna klimatfondens oberoende granskningskommission, Internal Redress Mechanism (IRM) presenterar en rapport om projektet för styrelsen.

I sin rapport riktar IRM skarp kritik mot Gröna klimatfonden och skriver att fonden brustit i sina rutiner när man godkänt projektet. Man hävdar även att det begås grova människorättsbrott i de två biosfärområdena och att urfolkens marker hotas av utomstående bosättare, vilket strider mot Nicaraguas lagar. Kritik riktas också mot den obligatoriska konsultation bland urfolken som Gröna klimatfonden kräver vid projekt på territorier som kontrolleras av urfolk.

I enlighet med granskningsrapportens rekommendationer frös Gröna klimatfonden i juli 2023 alla utbetalningar till projektet. Samtidigt fick den nicaraguanska staten 120 dagar på sig att återkomma med tydliga åtgärder för att komma tillrätta med de problem som kommit fram.

Läs också: Sverige åker till New York med höjt klimatbistånd i bagaget

Kraftig skogsavverkning

En av projektets största kritiker är den nicaraguanska biologen Amaru Ruíz Aléman, chef för den nicaraguanska miljöorganisationen Fundación del río.

– Det finns inget som pekar på att Nicaraguas arbete med att förbättra miljön fungerar. Alla indikatorer pekar åt fel håll och avverkningarna bara ökar, så frågan man måste ställa sig är vad som händer med de pengar som satsas på att åtgärda detta, säger Amaru Ruíz Aléman till Sveriges Natur på ett café i Costa Ricas huvudstad San José där han lever sedan mer än fem år.

Han flydde sitt hemland 2018 sedan hans organisation förbjudits och en arresteringsorder utfärdats mot honom. Enligt Amaru Ruíz Aléman finns i dag ingen oberoende miljöorganisation kvar i Nicaragua.

Även en rad organisationer som företräder urfolken i landets regnskogar, bland annat i biosfärområdena Bósawas och Rio San Juan, har förbjudits.

Svaga konsultationer med urfolk

Enligt Amaru Ruíz Aléman genomfördes alla konsultationer med urfolk i de av berörda områdena med  organisationer med kopplingar till den nicaraguanska regimen. Alla kritiker har redan tystats, säger han.

Han kritiserar också de nya konsultationer som gjorts med urfolken efter granskningskommissionens kritik. Resultaten av dessa presenterades inför företrädare för Gröna klimatfonden i oktober föra året.

Läs också: Vattenkraft värre än kol för klimatet

Ett av Gröna klimatfondens krav efter kritiken var att nya konsultationer skulle genomföras tillsammans med oberoende observatörer. De observatörer som kallades in kom från FN:s livsmedelsprogram, WFP, och organ för projektstöd, UNOPS. De hävdade vid presentationen i oktober 2023 att allt gått rätt till.

– Vi ifrågasätter detta. Ingen av dessa organisationer har kontaktat oss eller någon annan civilsamhällesorganisation, eller svarat på våra brev. De säger att de agerat som oberoende observatörer och att den konsultation som genomförts gjorts i enlighet med alla standarder, men när vi talar med människor som lever i de här områdena säger det att konsultationerna gjordes på spanska och att de bara fick se en sammanfattning av projektet. Man fick alltså inte tillgång till alla underlag för projektet och ingen möjlighet att ta till sig av materialet och frågorna på sitt eget språk, säger Amaru Ruíz Aléman.

Svenskt stöd via FN:s miljöfond

Utöver Gröna klimatfonden stöttar Sverige även FN:s Gröna miljöfond, där Sverige i styrelsen av diplomaten Karin Seydlitz. Hon återkommer inte när Sveriges Natur försöker kontakta henne, men på en följdfråga till UD:s presstjänst får Sveriges Natur svar via mejl:

”Globala miljöfonden (GEF) har beviljat stöd till projekt i Nicaragua med FN:s mat och jordbruksorgan FAO som ansvarig organisation. Dessa har redovisats som del av det större GCF-projektet som nu pausats.”

Enligt UD följer projektet alltså Gröna miljöfonden såväl som FAO:s regelverk samtidigt som det inte lever upp till Gröna klimatfondens krav, enligt fondens egen granskningsmekanism.

– Regimen har övergett landets skyddade naturområden. Det finns inga aktualiserade nationella planer för hur de ska tas om hand samtidigt som skogen skövlas för att ge plats åt monokulturer, boskapsuppfödning och mineralutvinning. Ledarna för de urfolksrörelser som vågar göra motstånd förföljs och i avsaknad av oberoende miljöorganisationer styr regeringens miljödepartement allt, säger Amaru Ruíz Aléman.

Rekordstor skogsavverkning

Amaru Ruíz Aléman är 30 år och har vigt hela sitt unga liv åt att kämpa för miljön och naturen. Nu är han uppgiven och trött.

Stödet från omvärlden falnar, säger han. Detta samtidigt som den nicaraguanska staten genom sina bolag har egna intressen i de industrier som ligger bakom skogsskövlingen och att nybyggare jagar urfolken på flykt från sina egna territorier.

I inget annat land i världen var skogsavverkningen lika kraftig som i Nicaragua 2020. Enligt FN:s jordbruksprogram, FAO, avverkades i genomsnitt 2,56 procent av landets skogar årligen 2015-2020.

Sveriges Natur har utan framgång sökt företrädare för både Gröna klimatfonden och Gröna miljöfonden, liksom alla de inblandade FN-organen. Enligt uppgifter till tidningen ska Gröna klimatfonden vid sitt kommande styrelsemöte i mars i år avgöra om projektstödet ska vara fortsatt fryst eller betalas ut.