Svenskt exportstöd till företag som skövlar i Amazonas

ASFALTSVÄGEN SNIRKLAR SIG genom Amazonas utkanter där torr savann möter fuktig regnskog. Gröna palmer skuggar det höga gräset där korna betar. Några familjegårdar med egen vattenbrunn gömmer sig i grönskan där det odlas ris, bönor och kassavarötter. Efter nästa krök förändras allt. Ett monotont fält med eukalyptusträd i långa rader breder ut sig.

– Vi kallar det gröna öknen. Träden suger upp allt vattnet, säger Dona Mussú.

Flera bäckar och vattendrag har redan torkat ut i trakten, och den väldiga Tocantinsfloden – Brasiliens sjätte största flod – är nu bara ett minne av vad den var förr. Under torrperioden i somras gick det att vada över floden som annars är flera meter djup.

– Vattnet gick bara upp till midjan, berättar Dona Mussú.

Tillsamman med andra kvinnor i den brasilianska delstaten Maranhão ingår hon i ett kvinnokollektiv som lever på att skörda kokosnöten från babassupalmen. De nötter som inte blir till matolja mals ned och blir ett finkornigt mjöl som används för att baka bröd och kakor. Babassupalmen (Attalea speciosa) är det främsta leve­brödet för kvinnor i denna del av Amazonas.

– Denna palm betyder allt för oss, säger Dona Mussú.

Palmerna skövlas

Problemet är att palmerna har börjat skövlas. Sedan pappersmassabolaget ­Suzano byggde sin fabrik i utkanten av staden Imperatriz i delstaten Maranhão har stora delar av den ursprungliga ­palmskogen skövlats för att ge plats åt eukalyptus­odlingarna.

Det gör inte bara att floderna torkat ut och naturen förändrats. Kvinnorna har också fått betydligt sämre möjligheter att försörja sig.

Området i Maranhão ligger på den, till vissa delar trädbevuxna, brasilianska savannen, även kallad Cerrado. Den är helt unik i sitt slag. Cerradon har den största biologiska mångfalden av alla savanner i världen och är hem för fem procent av alla kända levande arter. Här lever tusentals växter och djur. Området är också viktigt för vattenförsörjningen för hela Brasilien. Flera av Sydamerikas viktigaste floder rinner här.

Den svenska staten har spelat en nyckelroll i hur den gröna öknen av eukalyptus nu breder ut sig i babassupalmernas ställe.

SVENSKT EXPORTSTÖD SKA underlätta för svenska företag att göra affärer utomlands. Ofta är stödet en avgörande faktor för att företagen ska få lån och affärerna ska gå i lås.

Exportkreditnämnden ställer årligen ut garantier motsvarande miljardbelopp. Garantin fungerar som en försäkring mot obetalda skulder från importörerna. Men det är inte bara affärens ekonomiska hållbarhet som bedöms. Exportkreditnämnden ska också, enligt regleringsbrevet, ställa krav kring miljö och mänskliga rättigheter.

Trots detta beviljas varje år ett stort antal affärer som har stor miljöpåverkan.

Affärer som uppgår till ett värde över 100 miljoner kronor och ”innebär en påtaglig risk för negativ påverkan på människor och miljö ” får en så kallad A-klassning av myndigheten och ska enligt reglerna rapporteras till OECD. I december 2017 gällde elva procent av de garantier Exportkreditnämnden just då hade utställda A-klassade projekt. Affärer totalt värda 20 miljarder kronor. Pappersbruket i Maranhão är ett av dem.

DONA MUSSÙ SÄTTER SIG i skuggan av sitt hönshus och knäcker några kokosnötter över en yxa.

– Sedan pappersmassafabriken kom hit har livet blivit ett helvete, säger hon.

Varje kokosnöt som Dona Mussú knäcker innehåller en handfull nötter som pressas till en vegetabilisk matolja som hon säljer för 75 kronor flaskan. Efterfrågan är stor. Kokosnötsoljan smakar inte bara bra. Den är också mycket hälsosam.

– Om du har ett sår på armen och stryker oljan över så läks såret direkt.

Där babbasupalmer tidigare stod finns nu eukalyptusplantor som ska mata massabruken med råvaran. På bara några år har Brasilien blivit världens största tillverkare av pappersmassa. Men det enda pappersbruk som fått tillstånd att etablera sig i Amazonas är Suzanos fabrik i Maranhão. Närmaste massabruk ligger i staden Eunápolis i delstaten Bahia, över tvåhundra mil söderut.

Korruptionen är utbredd

Maranhão är en av Brasiliens fattigaste delstater och korruptionen är utbredd. Därför misstänkte åklagarmyndigheten i delstaten att Suzano fått sitt tillstånd på felaktiga grunder. Den 23 juni 2010 inledde åklagarmyndigheten en utredning av bolagets plantering av eukalyptus i det känsliga området där savannen övergår i regnskog. Efter nästan två års undersökningar krävde en domare den 19 mars 2012 ett omedelbart stopp för all plantering. Uppgifter visade att Suzano lurat sig till planteringstillståndet genom att hävda att man skulle använda eukalyptusen till att tillverka träkol som är en bristvara på savannen. I brist på ved hugger annars den fattiga befolkningen ned de naturskyddade träden. Det var för att förhindra detta som det brasilianska naturskyddsverket IBAMA gett Suzano tillstånd att plantera eukalyptus.

I samband med avslöjandet visade det sig att Suzano hade skövlat 35 000 hektar – en yta dubbelt så stor som Stockholms kommun – för att odla eukalyptus. Åklagarmyndigheten förbjöd genast Suzano att skövla mer mark och tvingade bolaget att betala ett skadestånd på åtta miljoner kronor om beslutet inte följdes. Pengarna skulle gå till kvinnokollektiven som lever av babassupalmen, samt fem miljoner kronor till urfolken i Maranhão som också lever av vad skogen ger.

– All mark går åt till eukalyptus. Det finns inte längre plats till att odla ris, bönor och kassavarötter. Du måste köpa mat i butikerna som är dyr. Eukalyptus mättar ingen, säger Dona Mussú.

DET VAR 2013 som Exportkreditnämnden, tillsammans med den finska motsvarigheten Finnvera, ställde ut garantin till Suzanos anläggning i Imperatriz i Maranhão i juni 2013. Alltså tre år efter att åklagaren inlett sin utredning och två år efter att en domstol slagit fast att skövlingar i Maranhão måste upphöra. Garantin gällde maskinutrustning till massabruket från företaget Metso, som 2013 knoppades av till Valmet Corporation med produktion i Sverige. Affären, som var värd 4,3 miljarder kronor, delfinansierades av ett lån från det helstatliga bolaget Svensk Exportkredit.

När en exportaffär är A-klassad gör Exportkreditnämnden en riskbedömning och ställer särskilda krav på åtgärder och återrapportering.

– Vi ställer krav innan vi går in i affären. Garantin är nästan oåterkallelig. Vi tittar på köparen, förklarar Karl-Oskar Olming, hållbarhetsanalytiker på myndigheten i samband med en pressträff i höstas om myndighetens bidrag till de globala hållbarhetsmålen i FN:s Agenda 2030.

Men frågan är hur noggranna efterforskningar myndigheten gjorde kring Suzano? När Sveriges Natur begär ut återrapporteringen för pappersbruket i Imperatriz har stora delar av dokumenten sekretessbelagts. Åtskilliga av de hundratals sidorna är helt svartmarkerade.

Beatrice Arnesson, kommunikationschef på Exportkreditnämnden, vill inte ställa upp på en intervju. Hon vill inte heller svara på hur mycket myndigheten har vetat om skövlingarna i Maranhão när garantin beviljades. Men hon skriver i ett mejl att de skövlingar som har varit föremål för rättsprocesser gäller ett annat projekt, och hänvisar till ett massabruk som aldrig byggdes. Hon skriver också att Suzano uppger att man inte använder eukalyptus från dessa odlingar till bruket i Imperatriz.

”Den information som vi fått in visar på att råvaran som används i pappersbruket kommer från plantager som har gällande tillstånd och följer lagen”.

Samtidigt medger hon att det ingick en granskning av påverkan på de människor som har sin försörjning av babassupalmen innan beslutet om kreditgarantin fattades, vilket visar att myndigheten känt till riskerna med projektet och ändå godkänt det.

Skövlingarna fortsätter

UNDER TIDEN TYDER allt på att skövlingarna fortsätter.

Dona Eunice är koordinatör för miljörörelsen MIQCB, som organiserar fler än hundratusen kvinnor i fyra brasilianska delstater där palmträdet babassu växer.

– Jag förstår inte varför Sverige stödjer denna skövling. Fattar de inte att de förstör våra liv?

Hon gläds över att den brasilianska åklagarmyndigheten satte ned foten och krävde ett omedelbart stopp för Suzanos skövlingar. Vad hon är kritisk mot är att beslutet inte följts upp bättre. Dona Eunice säger att planteringarna fortsätter på andra sätt.

– Suzano arrenderar mark från andra godsägare och fortsätter att plantera, säger hon.

Pappersbruket uppmuntrar även boskapsfarmare att börja odla eukalyptus för dess räkning.

– Skövlingen fortsätter, säger Dona Eunice.

Hon tar oss till byn Olho D’Água där hon växte upp. Ett femtiotal hyddor ligger på rad längs en grusväg som leder mot byns begravningsplats. Här vilar hennes mormor, morfar, svåger och övriga släktingar.

– Ser du? säger hon och pekar.

På det som varit byns begravningsplats växer halvmeterhöga plantor av eukalyptus. Gravarna är borta. Dona Eunice blir nedstämd när hon går ut på fältet. Hon vet inte var hennes släktingar ligger längre. Alla spår av byns gravar är borta. Suzano har köpt upp marken och skövlat träden.

– De respekterar oss varken i livet eller döden, säger hon.

Innan Sveriges Natur lämnar Maranhão får vi tag på åklagaren som krävde ett omedelbart stopp av Suzanos expandering i delstaten. Vi berättar för honom att ­miljörörelsen i regionen hävdar att ­skövlingen fortgår, eftersom bolaget ­planterar eukalyptus på arrenderad mark och uppmuntrar andra markägare till att odla eukalyptus som bolaget sedan köper in.

– Som jag ser det går det emot vad vi kommit överens om. Tanken är att expanderingen ska upphöra. Det gör den inte om Suzano arrenderar mark och låter plantera mer, säger åklagaren Alexandre Soares.

LÄS OCKSÅ: Svenskt bistånd till skövling i Gabon