Sverige åker till New York med höjt klimatbistånd i bagaget

Diplomatin har gått på högvarv inför Global Climate Summit som går av stapeln under måndagen. Målet är att få alla parter att kavla upp ärmarna i sina åtaganden inom Parisavtalet. Medlet är att erbjuda en stund i rampljuset för de länder som visar framfötterna.

Men chansen att få skina inför världens ögon på måndag tilldelas bara några få. En majoritet av världens länder vacklar fortsatt inför att lämna in höjda klimatbud till Parisavtalet, och EU är en av parterna som inte kan utlova något konkret höjt utsläppsåttagande under mötet.

LÄS MER: Urvattnat beslut när EU tar sikte mot klimatneutralitet 2050

Ska undvika fångarnas dilemma

Alla länder och parter som skrivit under Parisavtalet har uppdraget att antingen upprepa eller uppdatera sina nationella klimatåtaganden vid nästa års klimatförhandlingar i Skottland och Italien.

Men för att inte länderna ska hålla inne på korten fram tills sista stund och skapa ett fångarnas dilemma – vilket varit fallet under flera klimatförhandlingar – satte FN:s generalsekreterare Antonio Guterres in ett extra klimattoppmöte redan ett år tidigare.

De länder och parter som lyckats enas om att slå in på en högre målsättning redan nu i sitt nationella utsläppsåttagande får på måndagen chansen att skina. De som inte kommit lika långt ska känna flåset i nacken, är tanken.

Inför mötet, som sker i samband med det årliga generalförsamlingsträffen i New York, ville mer än 100 länder få chansen att kliva upp på scenen. Men bara runt hälften får komma fram. Buden som lämnats in har inte varit tillräckliga, enligt kraven som ställts från FN-sekretariatet.

Enligt ett läckt utkast ska 36 länder, bland annat Finland, få chansen att lägga ut detaljerna i de höjda klimatambitioner som antagits på hemmaplan.

Svenskt höjt klimatbistånd

Därutöver ska ytterligare länder som visat på andra ambitionshöjningar också få chansen att stå vid podiet. Bland annat ska Sverige och Danmark lägga fram höjda bidrag till den Gröna klimatfonden, som är en av de tyngre pusselbitarna i det globala klimatförhandlingsarbetet.

Men hur stort det svenska nya bidraget blir håller regeringen inne på.
– Jag kan inte säga något där ännu, säger Isabella Lövins pressekreterare Jakob Lundgren.

Enligt uppgift till Sveriges Natur bygger det höjda åtagandet på att biståndsbudgeten utökas de kommande åren.
– Inga åtaganden som vi har för tillfället ska prioriteras ner, säger en tjänsteman på regeringskansliet till Sveriges Natur.

Hittills har rådande linje varit att fördubbla sina bidrag till Gröna Klimatfonden. Tyskland, Frankrike, Norge och Storbritannien har alla redan annonserat detta. Kanada har dock i praktiken levererat ett lägre bidrag än under nuvarande verksamhetsperiod. För svensk del skulle en fördubbling innebära att bidraget går från fyra till åtta miljarder kronor.

Men fonden har det fortsatt skakigt. För tillfället ser det inte ut att man kommer att nå över det samlade åtagandet från de senaste fyra åren på 10,3 miljarder USD.

Detta eftersom varken USA eller Australien förväntas skjuta till något under den pågående ”påfyllnadsperioden”

– Vi väntar fortsatt på flera länder att kliva fram, framför allt Japan. Men också Spanien och Österrike kommer att dröja, eftersom det ska ske val där först. Men det är egentligen först vid en konferens i Paris i oktober som det är tänkt att man ska presentera sina ytterligare bidrag, säger en tjänsteman på utrikesdepartementet till Sveriges Natur.

Majoriteten vacklar fortsatt

Det övergripande målet på Global Climate Summit är framför allt att höja de samlade utsläppsminskningsmålen. 75 länder har enligt en ny FN-rapport sagt att de ska lämna in höjda nationella åtaganden innan deadline vid klimatförhandlingarna i december 2020. Tillsammans omfattar de 37 procent av de globala utsläppen. Tungviktaren Kina ingår i denna grupp.

37 länder, som står för 16 procent av de globala utsläppen, har sagt att de ska ”ge ny information” i de uppdaterade planerna.

71 länder, som står för 21 procent av de globala utsläppen, är fortsatt osäkra på hur de ska göra. 14 länder, som tillsammans står för 26 procent av de globala utsläppen, har sagt att de inte planerar att göra några förändringar av sina åtaganden.

Om inga länder höjer sina nationella åtaganden beräknas temperaturökningen år 2100 ligga på över tre grader.

Kravet: Stoppa fossila subventioner

Från FN:s generalsekreterare Antonio Guterres perspektiv är det tydligt vilka åtgärder som ska vidtas. Alla länder bör först förbjuda byggen av nya kolkraftverk 2020. Alla bör sluta med subventioner till fossila energislag samma år.

I Sverige skulle det till exempel kunna innebära att nedsättningar på koldioxidskatten på runt 13 miljarder som går till bland annat flyget fasas ut.

Alla länder bör också höja sina utsläppsminskningsmål till minst 45 procent år 2030, och ta sikte på netto-nollmål 2050. Men för EU:s del är kraven högre från Guterres. Han argumenterar att unionen, bland annat utifrån sitt historiska utsläppsansvar, bör anta ett utsläppsminskningsmål på minst 55 procent till 2030.

EU-kommissionen har också lovat att den ska lägga fram förslag på att höja unionens gemensamma åtaganden till den nivån under 2021. Men i EU:s huvudstäder är det många som vacklar. För tillfället är siktet inställt på att anta ett netto-nollmål vid år 2050 under de kommande månaderna. Fyra länder blockerade ett sådant beslut vid senaste toppmötet. Nu ska dock ett land ha rört på sig.

– Vi är nära, men vi är inte där ännu, sa Finlands utrikesminister Pekka Haavisto i veckan.

LÄS MER: Miljontals unga i protester för klimatet