Sverige friförklarat från afrikansk svinpest – arbetet fortsätter

Det var den 6 september 2023 som det för första gången bekräftades att den afrikanska svinpesten fanns i Sverige, efter att ett dött vildsvin påträffats i skogen utanför Fagersta.

Efter upptäckten sattes kraftiga åtgärder in. Ett område på cirka 140 kvadratkilometer stängslades in och stängdes av för allmänheten, och markerna har eftersökts i flera omgångar. Alla vildsvin i det berörda området har avlivats.

Smittan eliminerades på rekordtid

Nu, lite drygt ett år senare, monteras stängslet ner och faran bedöms vara över för den här gången. Den 20 september 2024 godkände EU:s veterinärkommitté Sveriges ansökan om friförklaring från smittan.

Inget annat land har så snabbt lyckats stoppa ett utbrott av den afrikanska svinpesten. Erika Chenais, statsveterinär vid Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) är glad över friförklaringen.

– Det känns fantastiskt och det är jätteroligt att insatserna har gått så bra, säger hon.

Hur kunde utbrottet stoppas så snabbt?
– Det beror på flera saker. Smittan uppkom på en plats som var ganska bra ur smittspridningshänsyn, kan man säga. Det finns inte så mycket vildsvin just där. Det är också ganska mager mark där, man har åtlat mycket och vildsvinen är lättare att styra då än om de haft tillgång till mer mat. Dessutom rörde sig de här vildsvinen inte på ett så stort område, redan innan stängslingen höll de sig på en ganska begränsad yta, och det gjorde det lättare för oss.

Läs också: Vildsvin hotar inte biologisk mångfald

Positivt att vildsvinen hittades på hösten

Även tidpunkten för när smittan upptäcktes spelade stor roll för hanteringen. Eftersom sjukdomen upptäcktes i september hann sökandet efter döda och levande vildsvin pågå i över två månader innan den första snön kom, något som var väldigt positivt för att stoppa smittspridningen. Men hela framgången beror inte på tur med plats och tidpunkt, enligt Erika Chenais.

– Den här smittan hade pågått i nio år i Europa innan utbrottet i Fagersta. Under den tiden har vi kunnat lära oss saker och på SVA finns det internationell expertis om just den afrikanska svinpesten, så vi hade stor kunskap om sjukdomen när den väl dök upp här, säger hon.

Läs också: Renar sjuka av nyupptäckt virus

Sammanlagt hittades 124 döda vildsvin i den smittade zonen efter att smittan upptäcktes. 70 av dessa testade positivt för ASF och 105 vildsvin har avlivats. Nu bedöms inte längre några vildsvin finnas kvar i det så kallade kärnområdet. Om det finns oupptäckta kadaver kan de inte längre föra smittan vidare enligt SVA.

Vet ni var smittan kom från?
– Nej och det kommer vi aldrig få veta. Den omtalade återvinningscentralen sydöst om Fagersta är misstänkt. Vi vet att vildsvin höll till där och att de hade tillgång till att äta från det som sorterats som brännbart men det går inte att spåra var viruset kom från. Den afrikanska svinpesten är ett stabilt virus, det går inte att följa genom att analysera gensekvenser lika lätt som för vissa andra virus som muterar mer.

Sverige är friförklarat för tillfället, men hur stor bedöms risken vara för att den afrikanska svinpesten dyker upp igen?
– Den är lika stor nu som innan utbrottet i Fagersta. Sjukdomen kom in i Europa nio år innan vi såg den i Sverige och nu har vi övat oss på att hantera den, men det gör inte att risken minskar för nya utbrott. Innan utbrottet gjorde vi en bedömning som landade i att risken anses ligga på en förhöjd om än inte jättehög nivå. Den kan beskrivas som en låg men konstant risk.

Vad kostade utbrottet och hanteringen av det samhället om man ser till alla omfattande restriktioner?
– Det kan vi inte svara på än men det kommer att undersökas i ett forskningsprojekt som vi inleder nu och som ska pågå i tre år. Vi ska också göra epidemiologiska modelleringar för att kartlägga vad som skulle hända om smittan uppstår på andra platser i Sverige med andra förutsättningar än under utbrottet i Fagersta. Vi hoppas att vi slipper nya utbrott innan det här projektet är avslutat, förhoppningsvis kan vi vara ännu lite bättre förberedda i så fall och sätta in åtgärder med så bra effekter som möjligt.

Hur lång tid tror ni det kommer ta innan vildsvin kommer tillbaka till området?
– Det finns vildsvin kvar utanför kärnområdet, i det så kallade ytterområdet av den smittade zonen. Så snart stängslet är nedtaget kan de ju börja använda kärnområdet igen.

Kan man vara helt säker på att smittan är borta?
– Ja det kan man. Vi har inte hittat några ASF-positiva vildsvin som har dött efter augusti-september 2023. Viruset kan överleva länge i vintertemperaturer men vid sommartemperaturer överlever det inte, så om något kadaver finns kvar i skogen så är det inte längre smittförande.

Skulle en lösning vara en mindre vildsvinsstam i Sverige?
– Det är många som frågar det och det finns ju de som tycker att det vore bättre med färre vildsvin i Sverige av flera olika anledningar men det finns ingen tipping point för det här viruset. Det går inte att säga att risken försvinner vid an viss densitet på vildsvinsstammen. Det är inte min roll att säga hur stor stam som borde finnas men vildsvinen har jättemånga goda egenskaper både som jaktbart vilt och för ekosystemen.