”Sverige har ett särskilt stort ansvar för Östersjötumlaren”

För att minska riskerna för tumlarna behöver vi veta mer om djurens beteende, vad de äter, hur de söker föda och reagerar på störningar.

– Sådant går inte att studera i Östersjön där de är så få. Därför är Johanna Stedts och hennes danska kollegers forskning så viktig. Drönare ger otroligt mycket information, nu vet vi mycket mer, säger Ida Carlén.

LÄS Sveriges Naturs reportage om forskning med ny teknik om tumlare.

Troligen finns det färre än 100 fertila honor i Östersjön, därför måste bifångsterna ner till noll. En enda kan hota hela beståndet.

Avgörande är också att ekosystemen får återhämta sig. Torsk, sill och skarpsill som är tumlarnas huvudföda har alla minskat kraftigt.

– Att industritråla i Östersjön är befängt i dag när bestånden är så utfiskade. Småskaligt kustfiske för mänsklig konsumtion är det enda rimliga.

Tumlarnas ekolokalisering störs av buller

Undervattensbuller är ett annat viktigt hot. Tumlarna både kommunicerar och jagar med hjälp av ekolokalisering. Sjöfartens motorbuller och ekolod, eller anläggningsarbeten i havet, till exempel för vindkraftsparker, kan göra dem ”akustiskt blinda”.

Miljögifter som PCB slår mot djurens fertilitet och minskar motståndskraften mot sjukdomar och parasiter. Ett annat skadligt ämne som ökar är PFAS.

Sverige har ett särskilt stort ansvar för Östersjötumlaren, enligt Ida Carlén.

– Man tror att omkring 98 procent av populationen finns i svenska vatten på sommaren, och de viktigaste områdena för reproduktion finns i svenska vatten sydväst om Gotland. Det är här de parar sig och föder sina kalvar, om de får några.

Tumlaren skyddas genom flera överenskommelser, som EU:s art- och habitatdirektiv och FN-konventionen CMS om skydd av flyttande vilda djur.

Naturskyddsföreningen och flera andra miljöorganisationer uppmärksammade 2019 EU-kommissionen på att Sverige inte gör tillräckligt för att minska risken för bifångster av tumlare. Organisationerna begärde också nödåtgärder för Östersjötumlaren.

Kommissionen vände sig till Internationella havsforskningsrådet (ICES) för vetenskapliga råd. ICES rekommenderade totalstopp för nätfiske i hela Östersjön, i andra hand stopp för nätfiske i skyddade områden och pingers, tumlarskrämmor, i resten av Östersjön. Det säger dock försvaret nej till av säkerhetsskäl.

Sverige kan hamna i domstol

2020 inledde EU-kommissionen ett överträdelseärende mot Sverige för bristfälligt skydd av tumlare. Sverige bryter mot kraven i art- och habitatdirektivet, enligt kommissionen.

– Överträdelseärendet är en spark i baken. Sverige måste faktiskt göra något för att inte riskera att hamna i domstol. Hela Natura 2000-området söder om Gotland är nu stängt för nätfiske, och det område vid Norra Midsjöbanken där flest detektioner av tumlare gjorts är stängt för allt fiske utom burar och långlinor. Det är något som aldrig tidigare hänt i Östersjön, säger Ida Carlén.

Ny stor inventering i Östersjön

Östersjöländerna har även kommit överens om en ny stor inventering av tumlare i Östersjön, Sambah II. Den förra visade att det bara fanns cirka 500 djur kvar, men med en stor osäkerhetsfaktor. Detektorerna för Sambah II placeras ut nu under sommaren.

– Det har gått mer än tio år sedan den första inventeringen, så det är hög tid. Problemet är att det än så länge bara finns pengar till att samla in data, inte att analysera dem.

Trots allt är läget inte helt nattsvart för Östersjötumlarna. Med rätt insatser i tid tror forskare att det finns en chans till återhämtning. 2021 kunde forskare vid Naturhistoriska riksmuseet se en liten ökning av tumlarnas aktivitet som kanske kan tyda på att populationen ökat jämfört med 2011–2013. Eller åtminstone att de inte har blivit färre.