Trots bränderna i Amazonas och kritiken mot Bolsonaros politik lyckades Brasilien få igenom sina invändningar i IPCC-rapportens sammanfattning. FOTO: Getty Images
Sverige och Brasilien protesterade gemensamt mot IPCC-rapport
Inför FN:s klimatpanels senaste rapport om människans påverkan på klimatet genom markanvändning la Sverige och Brasilien fram liknande invändningar mot hur resultatet skulle presenteras.
Just nu pågår ett intensivt arbete inom FN:s klimatpanel IPCC. Den 20-23 september samlas de för att slutföra arbetet med en rapport som granskat vetenskapen kring hur klimatförändringar påverkar jordens havs- och bergsområden.
Men bara för en månad sedan, i början av augusti, släpptes ytterligare en rapport som lyfte flera varnande fingrar för hur vi brukar jorden. Bland annat påpekades att nuvarande jordbruksproduktion behöver ställas om för att dra ned på utsläppen.
”Strider mot alla resultat i IPCC:s rapport”
En av de hetaste diskussionerna kring hur länder bör bedriva sin jord- och skogsbrukspolitik för tillfället rör Brasilien, där bränderna i Amazonas har berört många. Den nya politiska inriktningen i landet har inte bemötts med goda ord från forskare inom FN:s klimatpanel.
En av medförfattarna till panelens senaste arbete, Hans-Otto Pörtner, menar att Jair Bolsonaros politik i Amazonas ”strider mot alla resultat i IPCC:s rapport.”
Men samtidigt som Brasiliens nuvarande politik kritiseras av forskare inom FN:s klimatpanel lyckades landet ändå genom påtryckningar få igenom sina ståndpunkter när IPCC:s senaste arbete skulle presenteras. Detta genom att landets representanter ska ha varit pådrivande till att justera delar av sammanfattningen för beslutsfattare, SPM,, dokumentet som ligger till grund för stora delar av den efterföljande politiken.
I utkastet till sammanfattningen hade medförfattarna i en grafik velat trycka på de många problem som skulle uppkomma om världens länder satsade storskaligt på bioenergiplantager och Beecs – infångning och användning av utsläpp från bioenergiförbränning – för att möta klimatkrisen. Bland annat varnades det för att satsningar på bioenergi skulle leda till ”potentiellt irreversibla konsekvenser för matförsörjningen och utarmningen av odlingsbar mark”.
Inte bara Sverige och Brasilien
Men det föreslagna upplägget uppskattades inte av flera länder när sammanfattningen gicks igenom i Geneve, Schweiz. Enligt källor till Sveriges Natur var påtryckningarna för att förändra skrivningarna ledda av Brasilien. Men landets representanter var inte de enda som hade invändningar. Bland de länder som tryckte på att ändra i sammanfattningen kring hur bioenerginsatsningar skulle beskrivas återkom USA, Storbritannien och Kanada, men också Sverige.
Fick gehör
Invändningarna fick gehör, och i resultatet lyftes det till slut fram att bioenergiproduktion också kan bidra positivt till att motverka klimatförändringarna. Exempelvis genom att bioenergisatsningar bygger på att använda avverkningsrester från hållbart skogsbruk, eller att odlingarna sker på mark som inte går att använda till matproduktion.
– Att man i slutändan valde att även visa vad bästa-praxis skulle ha för betydelse ger viktig information för beslutsfattare om vilka potentialer som finns i praktiken, vilka synergier man kan främja i valen och vilka eventuella målkonflikter man kan behöva hantera. Den slutliga grafiken visar fortfarande tydligt riskerna… men också att bioenergi kan ge bra bidrag till åtgärdsarbetet, säger Markku Rummukainen, som var Sveriges delegationsledare på plats i Geneve, till Sveriges Natur.
Att Brasilien skulle ha varit pådrivande till förändringarna är dock inget som Markku Rummukainen håller med om.
– Flera länder hade synpunkter om sammanfattningens olika delar, vilket återspeglades dels i samtalen, dels i slutresultatet, fortsätter Markku Rummukainen, som till vardags är professor i klimatologi vid Lunds universitet.
Får visst stöd
Invändningarna från de aktuella länderna fick också medhåll från en av IPCC:s ledande forskare, Jim Skea.
– Ett antal länder pekade med viss rätt ut att bioenergi, om det används korrekt och vi väljer rätt grödor, reglerar det ordentligt och gör det i rätt skala faktiskt kan vara till nytta för oss, sa Skea till Climate Change News.
Bruka, bevara och beskoga
Debatten om hur skogs- och markbruket kan och bör bedrivas i insatsen för att bromsa klimatförändringarna har pågått intensivt under flera år. Förenklat kan konflikten beskrivas röra sig mellan de som vill se en politik för att bevara och återställa, och de som ser potentialen i att använda biobränslen och -energi till att minska det fossila beroendet. Samtidigt ingår också dimensionen att satsningarna inte ska slå ut matproduktion.
Bioenergiförespråkarna ser dock ut att vara på frammarsch. I en av Internationella Energiorganets IEAs senaste marknadsanalyser spås bioenergiproduktion stå för den största tillväxten av de förnybara energislagen de kommande fem åren. Energislaget ses som en ”förbisedd jätte”.
Sverige har varit en av de starkare förespråkarna av att uppmuntra en politik som understödjer en hållbar användning av bioenergi- och material, bland annat då man ser en potential i att bruka den svenska skogen till att ställa om. Det har lett till konflikter i EU, där flera av länderna på kontinenten hellre velat se mer av en politik för att bevara och återställa.
