Sverige på efterkälken inför FN-möte om biologisk mångfald

I veckan inleddes FN-mötet om biologisk mångfald i Colombia (COP16). Det är det första mötet efter att 196 av världens länder i december 2022 kom överens om Kunming-Montreal globala överenskommelse för biologisk mångfald (CBD).

Under årets möte ska det arbete som genomförts de senaste två åren utvärderas och en färdplan för hur målen från COP15, i Kanada, ska uppnås. Sverige representeras på mötet av klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) som ser allvarligt på situationen för biologisk mångfald.

Leder den svenska delegationen

– Det pågår en omfattande artutrotning och förlust av biologisk mångfald som av allt döma beror på mänskligheten. Därför är det här globala FN-förhandlingarna väldigt viktiga, sade hon vid en presskonferens den 23 oktober.

Romina Pourmokhtari leder den svenska delegationen som i dagarna reser till Cali, i Colombia.

– Årets konferens är i mångt och mycket en COP om genomförande. Den handlar om att implementera våra höga ambitioner och fatta nödvändiga beslut för att nå hela vägen i mål.

Planer avgörande för att stoppa artutrotning

Enligt överenskommelsen från COP15 skulle världens länder inför årets möte presentera nationella strategier och handlingsplaner. Dessa strategier och planer anses vara avgörande för att nå mål som att skydda 30 procent av världens landområden, vatten och hav till år 2030, stoppa den pågående utrotningen av arter världen över och att restaurera 30 procent av alla skadade ekosystem.

Läs också: Vilda ryggradsdjur försvinner i rasande takt

Sverige har inför toppmötet inte presenterat någon strategi eller handlingsplan. Enligt Romina Pourmokhtari ska det göras 2025, alltså inte till COP16 som utlovat.

Finansieringsfrågan är avgörande

– Vi står mitt i en naturkris, men ser samtidigt att arbetet med att vända utvecklingen och stoppa förlusten av biologisk mångfald går för långsamt. Det är positivt att man har enats om ett globalt ramverk men bara ett fåtal av världens länder har lämnat in några handlingsplaner. Sverige har inte gjort det. Det är otroligt viktigt att vi nu samlas och sätter press på alla länder som skrev under avtalet att också leverera, säger Karin Lexén, generalsekreterare på Naturskyddsföreningen.

Karin Lexén kommer att vara på plats under toppmötet i Colombia. Utöver att kräva de närvarande länderna på handlingsplaner kommer finansieringsfrågan vara avgörande, enligt henne.

– Finansieringen är en knäckfråga. Precis som i klimatsammanhang är det en sådan fråga som kan få andra frågor att gå i stå. De rika länderna måste vara med och betala för fattigare länder, säger Karin Lexén.

Varför tror du att Sverige inte har levererat?

– Man säger att man inväntar Miljömålsberedningen som har en del av sitt uppdrag att ta upp dessa frågor. Regeringen säger att den jobbar med en strategi och att den kommer läggas fram under 2025, men vi ser ju redan svaret här på hemmaplan. Inom många områden, inte minst skog, finns ett starkt motstånd mot det som krävs för att uppnå målen. Inom det marina området finns dock en hoppingivande utveckling.

Enligt Karin Lexén motarbetade regeringen EU:s naturrestaureringslag, liksom att den försökt stoppa avskogningsförordningen och andra initiativ som syftar till att bevara och öka den biologiska mångfalden i Europas skogar. Kritik kommer även från Greenpeace som säger att regeringen snarare än att jobba för målen från 2022 tycks gör allt för att försena implementeringen av dem.

Läs också: Plan för naturen

WWF: Finns ingen tid att spilla

– Mötet i Colombia måste visa på politiskt ledarskap för att påskynda arbetet och se till att alla länder uppfyller sina åtaganden. Annars når vi ingenstans. En välmående natur är kritisk för vår framtid. Det finns ingen tid att spilla. Det är endast sex år kvar till 2030, säger Åsa Ranung, policyexpert biologisk mångfald på Världsnaturfonden WWF, i ett pressmeddelande.

När Romina Pourmokhtari under presskonferensen pressades på bristen av en strategi och en handlingsplan svarade hon att det ”inte på något sätt saktar ner det utrymme vi har för att påbörja arbetet.” Enligt ministern är till exempel regeringens havsmiljöproposition ett verktyg i riktning gentemot genomförandet av det globala ramverket för biologisk mångfald, bland annat för att det innehåller ett förslag om öka skyddet av marina områden till 30 procent till 2030.

Läs också: Naturvård på paus

Miljöpartiet är kritiska

I den svenska delegation som reser med klimat- och miljöministern till Colombia finns bland andra två representanter från riksdagen. Emma Nohrén (MP), ordförande i miljö- och jordbruksutskottet är en av dem. Hon säger liksom Karin Lexén att regeringens agerande på hemmaplan talar emot ministern.

– Att EU:s naturrestaureringslag gick igenom var tack vare en enskild miljöminister i Österrike. Sverige ville inte ha lagen. Titta sen på hur man hanterat skogen. Vi hade en överenskommelse om att skydda fjällskogen, men inget hände och man avverkar. Nu pratar man om att man vill ta bort själva definitionen av fjällskog. Och så vill man skjuta ner vargstammen trots att ingen forskare stödjer det, säger Emma Nohrén.

Rödlistad varg och strömming i Sverige

Under presskonferensen fick Romina Pourmokhtari också en fråga om avskjutningen av vargar i förhållande till att hon säger att hon också vill värna biologisk mångfald och stoppa artutrotning.

– Regeringen menar att vår rovdjurspolitik behöver ta hänsyn till alla dem som lever och verkar i vargens närhet, både människor och andra djur och arter som också påverkas av vargstammens storlek. Men i övrigt behöver jag hänvisa frågor om varg till landsbygdsminister Peter Kullgren, svarade hon.

Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) närvarar inte på COP16. Under torsdagen den 24 oktober anmälde Socialdemokraterna landsbygdsministern till riksdagens Konstitutionsutskott för att ha röstat ja när EU:s ministerråd beslutade om fördubblade fiskekvoter av Östersjöns rödlistade sill- och strömmingsbestånd.