Sverige trotsar beslut om utfasning av fossila subventioner

I Luxemburg, bara några kilometer från den franska gränsen, ligger Europas största bensinmack. Varje dag servas här mellan åtta- och tiotusen kunder: franska jobbpendlare, bil- och bussburna turister från Belgien och Nederländerna på väg till Alperna eller Medelhavet. Och så de många lastbilschaufförerna som tar en omväg för att fylla jättetanken med billig diesel.

I närheten ligger en handfull andra stora mackar. Luxemburg, vars dieselskatt är lägst i Västeuropa, har en omfattande bränsleturism. Det är en konsekvens av att EU:s energiskattedirektiv, som bland annat sätter en minimiskatt på diesel, inte har skärpts sedan 2003. Och det beror i sin tur på att skattedirektivet antas med enhällighet och varje EU-land har veto att stoppa skärpningar.

Sverige vill höja minimiskatten

Trots tidigare misslyckanden – senaste försöket att skärpa lagen var 2011 – planerar EU-kommissionen att föreslå en revidering nästa sommar. Sveriges regering vill att minimiskatterna höjs och de många undantagen fasas ut, men att varje land behåller sitt veto, säger Sveriges huvudförhandlare Susanne Åkerfeldt.

– En bindande koldioxidskatt inom energiskattedirektivet för allt som ligger utanför EU:s utsläppshandelssystem, ETS, ja, det vore att föredra och det var också svenska regeringens hållning under förhandlingarna 2011, säger hon.

Inom EU har länderna klubbat att koldioxidutsläppen ska minska med 40 procent till 2030, jämfört med 1990 års nivåer. I höst väntas EU-kommissionen föreslå att 2030-målet skärps, till 55 procent. Men samtidigt undergräver EU-länderna sin gröna omställning genom en myriad nationella subventioner till fossilindustrin.

137 miljarder euro till fossila subventioner

En granskning av det europeiska journalistnätverket Investigate Europe visar att EU-länderna samt Storbritannien och Norge tillsammans subventionerar fossilsektorn med minst 137 miljarder euro om året. Som en jämförelse är den årliga EU-budgeten 155 miljarder euro.

Sveriges subventioner beräknas till drygt fyra miljarder euro.

Kan ens EU-länderna nå de uppsatta utsläppsmålen och behålla subventionerna? Nej, blir det franka svaret från EU:s klimatkommissionär, den nederländske socialdemokraten Frans Timmermans.

För svensk del rör det sig om ungefär fyra miljarder euro årligen, enligt IE:s uträkning. En del är konsekvensen av EU-beslut, andra svenska.

Sverige ger bland annat skattelättnader för flygindustrin och sjöfarten – ett bindande undantag i energiskattedirektivet. Och varje år tilldelas svensk industri gratis utsläppsrätter till ett värde av 500 miljoner euro, genom EU:s utsläppshandelssystem.

Undantag för jordbruksmaskiner

Bland de helsvenska subventionerna finns bland annat lägre energiskatt på diesel inom transportnäringen. Däremot har nästan alla undantag för koldioxidskatten, som infördes tidigt 90-tal, fasats ut över tid. Idag finns det bara ett undantag kvar: dieselbränsle för jordbruksmaskiner.

EU-länderna måste redovisa för EU-kommissionen hur de arbetar för att nå klimatmålen, i nationella energi- och klimatplaner. Där ska alla energisubventioner listas, särskilt för fossila bränslen, och hur länderna planerar att fasa ut dessa.

Investigate Europe har analyserat 22 av de inlämnade planerna och resultatet är nedslående: 15 EU-regeringar har antingen lämnat ofullständiga listor eller inga alls.

Inte ett enda medlemsland, inte heller Sverige, skriver svart på vitt när subventionerna ska fasas ut.

”Regering/riksdag har inte beslutat om några datum för när subventionerna ska fasas ut. Vad som däremot beslutats är att miljöskadliga subventioner behöver fasas ut.” skriver Fredrik Persson, pressekreterare hos den ansvariga ministern Anders Ygeman.

Nyinvesteringar största utmaningen

Klimatkommissionär Frans Timmermans säger i en intervju med Investigate Europe att kommissionen analyserar planerna och ska presentera sina slutsatser i höst.

Den största utmaningen, säger Timmermans, är att förmå EU-länderna att sluta nyinvestera i fossilsektorn för att rädda jobb på kort sikt. Ändå är han optimistisk om att de övergripande klimatmålen tvingar länderna att slopa stöden.

– Subventionerna kommer att fasas ut, den utvecklingen sker redan. De här skatteuppläggen ses över i nästan varenda medlemsland.

Faktum är att även Luxemburgs regering planerar att höja dieselskatten. Det börjar helt enkelt bli bråttom att klara av de bindande utsläppsmålen till 2030. Och eftersom all bensin och diesel som säljs i Luxemburg bokförs som landets utsläpp, lämnar bränsleturismen mindre utrymme för den egna industrin och jordbruket.