Sveriges koldioxidbudget räcker fem år – hur ser det ut där du bor?

Sverige får inte släppa ut mer än cirka 260 miljoner ton koldioxid, om vi ska leva upp till Parisavtalet, som slår fast att utsläpp av växthusgaser ska begränsas, så att temperaturhöjningar håller sig under två grader, och allra helst begränsas till 1,5 grad. Denna återstående mängd brukar kallas en koldioxidbudget. 

Enligt forskare är budgetperspektivet ett bättre mått än årliga utsläppsnivåer. Det är den totala mängden växthusgaser i atmosfären som spelar roll för den globala uppvärmningen. 

– Rent vetenskapligt är det ganska dåligt att bara prata utsläpp, man har gjort en lite för grov förenkling av klimatvetenskapen när man bara tittar på enskilda år, säger Martin Wetterstedt på Uppsala universitet, som tagit fram beräkningen. 

Slut om fem år

Det finns ingen officiell koldioxidbudget för Sverige, men forskare vid Uppsala universitet har använt en modell utvecklad vid Tyndall Centre i Manchester för att bryta ner den globala budgeten till lokal nivå, utifrån historiska utsläppsnivåer och ekonomiska förutsättningar. 

Med nuvarande utsläppstakt tar vår koldioxidbudget slut om bara fem år. Utsläppen skulle behöva minska med 17 procent per år för att hålla budget.

Forskarna vid Uppsala universitet har tillsammans med organisationen Klimatsekretariatet räknat fram kommunala koldioxidbudgetar för alla kommuner och regioner. Utsläppen minskar på de flesta håll, men långt ifrån tillräckligt. I en av tre kommuner går utvecklingen rent av åt fel håll. 

Svårare att ställa om

Utsläppsminskningarna går med andra ord för långsamt. Och ju längre utvecklingen fortsätter, desto svårare blir det att ställa om.

– Om vi misslyckas med det så kommer kostnaden bli enorm de tre åren därefter. Det blir bara tyngre och tyngre för varje månad vi väntar, säger Anders Heggestad, grundare av Klimatsekretariatet, som tar fram digitala koldioxidbudgetar utifrån Uppsala universitets beräkningar. 

Ett 40-tal kommuner i landet har upprättat en koldioxidbudget. Först ut var Järfälla, som antog sin redan 2017. 

– Budgetperspektivet gör det tydligare vad som krävs från kommunen, säger Aphram Melki, ordförande i kommunstyrelsens utskott för miljö och social hållbarhet. Han menar att koldioxidbudgeten har koncentrerat deras klimatarbete. 

Hoppas på mobilisering

Anders Heggestad hoppas på att de ska leda till en mobilisering, när medborgare kan se hur mycket av det återstående utrymmet man förfogar över i en kommun. 

– Om du möter en grizzlybjörn i skogen så är oddsen att du går helskinnad genom den konfrontationen relativt små, men jag är övertygad om att oddsen ökar om du inte vänder ryggen mot den. Vi är bäst rustade för att hantera den här situationen om vi faktiskt ser hur allvarlig den är så tidigt som möjligt. 

Siffror region för region

Sveriges Natur har i ett samarbete med nyhetstjänsten Newsworthy analyserat utsläppsutrymmet för landets regioner:  

• Blekinge län
• Dalarnas län
• Gävleborgs län
• Hallands län
• Jämtlands län
• Jönköpings län
• Kalmar län
• Kronobergs län
• Norrbottens län
• Skåne län
• Stockholms län
• Södermanlands län
• Uppsala län
• Värmlands län
• Västerbottens län
• Västernorrlands län
• Västmanlands län
• Västra Götalands län
• Örebro län
• Östergötlands län

Det här underlaget är fritt fram att använda för dig som jobbar på en lokalredaktion med hänvisning till ”Sveriges Natur och nyhetstjänsten Newsworthy”.

Fotnot: Data saknas för Gotlands län, men stora anläggningar som Cementa räknas ändå in i den nationella koldioxidbudgeten.