Tjuvjakt ligger bakom vargförsvinnanden
Upp till 80 vargar försvinner spårlöst varje år. Genom att använda av en ny metod som baseras på DNA från revirmarkerande vargar har forskare visat att det är tjuvjakt som ligger bakom det stora antalet försvinnanden.
I Sveriges Naturs reportage ”Skjut, Gräv, Tig! Jakten på rovdjurshatet” som publicerades 2018 gick vi på djupet med vargmotståndet i landet. Redan då kunde forskaren Olof Liberg vid SLU:s forskningsstation Grimsö berätta att allt tyder på illegal jakt är den största dödsorsaken för vargar i Sverige. Studien som de arbetade på då är nu publicerad i tidskriften Biological Conservation och de kan visa att de har belägg för sitt påstående.
LÄS MER: Skjut, Gräv, Tig! Jakten på rovdjurshatet
Följt 444 vargar
Genom en helt ny metodik har de under åren 2001 – 2017 kunnat följa sammanlagt 444 revirmarkerande vargar i hela landet. Det handlar alltså om vargar som har etablerat ett revir och håller sig där under resten av sin livstid. Det traditionella tillvägagångssättet vid beräkning av dödlighet är att följa djuren med hjälp av radio-sändare, men genom att använda sig av DNA-material har de kunnat följa ett mycket större antal individer.
— Varje vinter samlar Länsstyrelserna in urin och spillning från våra skandinaviska vargar. Genom att använda oss av det materialet har vi kunnat följa samma vargar från år till år. Det har lagts särskild stor vikt vid att återfinna de vargar som registrerades året innan, så när Länsstyrelserna inte längre hittar några spår efter dem är de med stor sannolikhet döda, berättar Olof Liberg som har varit huvudansvarig för studien.
189 vargar försvann spårlöst
Under studiens gång uteslöts 101 vargar då de inte längre uppfyllde kriterierna för att ingå. Av de 343 som kvarstod kategoriserades 103 som legalt dödade, 8 dödades av trafik och 23 dog av naturliga orsaker. Dessutom identifierades 20 säkra fall av illegal jakt. Kvar blir då hela 189 vargar som försvann spårlöst.
— Den största felkällan är naturligt döda vargar, men baserat på statistik från radiomärkta vargar räknade vi med att vi hittade drygt hälften.
—Vad gäller de som försvann kan alltså runt 25 ha dött en naturlig död, i övrigt finns finns det bara ett skäl kvar och det är illegal jakt.
Men att vargarna skulle ha vandrat iväg till Norge, som en del kritiker till studien hävdar, är otänkbart menar Olof Lidberg.
— De är bara ungdjur som vandrar och de ingick inte i studien. Hade några av våra vargar ändå smitit över till Norge hade de hittats av deras rovdjursförvaltning. Norge och Sverige har ett nära samarbete vad gäller inventering av varg.
Illegala jakten ökade
Under tiden som studien pågick ökade den illegala jakten på varg. Fram till 2010 låg den på nio procent i snitt per år, vilket i antal individer motsvarade cirka 10 – 20 vargar. Under den senare delen av studieperioden, 2011 – 2017, hade snittet ökat till 21 procent per år, vilket motsvarar 60 – 80 försvunna vargar per år.
Forskargruppen har även kunnat visa på samband mellan illegal jakt och andra faktorer. En faktor som visade sig trigga den illegala jakten var populationens storlek.
— Vi såg ett tydligt mönster – ju fler vargar i populationen desto större andel av vargpopulationen sköts olagligt. Däremot kunde vi se att legal jakt på varg hade en dämpande effekt på den illegala jakten, men den försvann inte, säger Olof Liberg.
LÄS MER: Hundratjugo poäng för en skjuten rödräv
Stagnation i vargstammen
Tjuvjakten är nu av sådan omfattning att den orsakat stagnation i vargstammen. För två vintrar sedan var den svenska delen av vargpopulationen nere vid den lägsta nivå som EU:s habitatdirektiv kräver för att den skall behålla en så kallad gynnsam bevarandestatus (GYBS), det vill säga 300 individer. Det i sin tur begränsar möjligheterna att förvalta populationen genom olika typer av legal jakt. Den allra senaste inventeringen, vintern 2019/20, visade däremot att populationen vänt uppåt igen.
— Nu är den uppe på runt 365 vargar igen, vilket är väldigt positivt. Men eftersom det bara handlar om ett år är det inte säkert att det är en bestående trend, säger Olof Liberg.
Forskarna fortsätter att följa DNA-materialet för att se om illegala jakten på varg tenderar att öka eller minska. I framtiden skulle det även kunna användas till att undersöka om det finns skillnader mellan olika områden vad gäller omfattningen av illegal jakt.
— Det är en tänkbar uppföljning till den här studien. Den typen av informationen är givetvis av stort intresse för förvaltningen och andra som arbetar med att reducera den illegala jakten.