Trafikverket bistår tyskt bilföretag under sekretess

Det är sekretess som gäller, när en anställd från Trafikverket ställer upp på att ge information åt BMW:s företagsledning. Under mötet ska tjänstemannen bland annat svara på frågor från det tyska företagets ledning och kommentera de förslag på vägavgifter som ”börjat dyka upp på den politiska agendan”.

Exakt vad uppdraget inneburit i detalj, får tjänstemannen i efterhand inte berätta om, på grund av sekretessavtalet. Inte ens hens chefer på Trafikverket kan därmed få detaljer om mötet.

Personen, som det handlar om, är inte en av Trafikverkets högsta tjänstemän. Därför har Sveriges Natur valt att låta personen vara anonym.

Information för internt bruk

Enligt den mejlväxling som Sveriges Natur tagit del av är det med BMW Groups hållbarhets- och strategichef, Carl-Friedrich Eckhardt som tjänstemannen undertecknar ett sekretessavtal. Anledningen till avtalet är att det under mötet kommer delas information om företaget som bara är för internt bruk.

I en annan mejlkonversation framgår det att även drivmedelsföretaget OKQ8 dragit nytta av tjänstemannens kunskaper och uppgifter på Trafikverket. Under det sista kvartalet 2020 ska hen medverkat på två möten med OKQ8:s rådgivande grupp för hållbarhetsfrågor.

De två mötena har förberetts på olika sätt. I ett mejl ber till exempel OKQ8:s hållbarhetschef Mariana Edge tjänstemannen från Trafikverket att dela med sig av ”reflektioner ni gjort angående OKQ8 eller branschen i övrigt som kan vara till nytta för oss”.

I ett mejl till Sveriges Natur motiverar Mariana Edge hållbarhetsrådets uppgift så här: ”Deltagarna är tillfrågade för att ge ärlig input utifrån perspektiv som hjälper oss i omställningen.” Hon menar klimatomställningen.

I en kort muntlig intervju säger Mariana Edge att nyttan med rådet är att företaget kan få veta mer om lagar och regler och få utomståendes syn på saker och ting. Rådet kan också få insikt om hur Trafikverket tänker kring infrastrukturen. Hon lägger till:

– Och om man har fått någon uppgift från regeringen till exempel.

Stor klimatpolitisk påverkan

BMW Group och OKQ8 är två företag som själva eller via ägare har stor klimatpolitisk påverkan i hela världen. BMW har nyligen stämts av tyska medborgare, för att ha motarbetat hårdare krav på utsläpp.

OKQ8 ägs till hälften av det statliga kuwaitiska bolaget Kuwait Petroleum International. Kuwait är en del av organisationen Opec, vars tretton medlemsländer står för nästan häften av världens totala oljeproduktion.

Som statlig myndighet är Trafikverket en viktig del i arbetet med att nå inte bara Sveriges klimatmål, utan målen i Parisavtalet och de globala målen för hållbar utveckling. Kan då en företrädare myndigheten bistå privata företag, med egna intressen i fossil energi, på det sätt som framgår av mejlen?
Det korta svaret är ja. Så länge ingen betalning för uppdragen utgår. Det meddelar Susanne Nielsen Skovgaard, chef för strategisk utveckling vid Trafikverket. Hon har också godkänt tjänstemannens uppdrag för BMW och OKQ8.

”Trafikverket får löpande förfrågningar och medverkar löpande i många olika sammanhang hos olika aktörer i samhället. Informationen är alltid objektiv och neutral. Det handlar inte om att medarbetare anlitas för tjänster, vår medverkan sker alltid inom ramen för vad som omfattas av verkets ansvar och uppgifter. Vi för en löpande muntlig dialog kring medverkan i olika sammanhang. Vi för inte några tjänstenoteringar om detta”, skriver hon i ett mejl till Sveriges Natur.

Susanne Nielsen Skovgaard hänvisar till följande paragraf i Trafikverkets instruktioner: ”Trafikverket ska inhämta och sprida kunskap och information om tillgänglighet, framkomlighet, miljö, hälsa och säkerhet inom sitt ansvarsområde”.

Avtal undertecknat av tredje part

Men Mariana Edge ber i ett mejl tjänstemannen att dela med sig av tankar om vilka partnerskap som OKQ8 kan ha nytta av. På en följdfråga till Trafikverket om hur detta hänger ihop med myndighetens ansvarsområde får Sveriges Natur inget svar.

Tjänstemannen själv anser att de tjänster hen tillhandahållit företagen ingår i hens uppgifter på verket. ”Att hålla föredrag och sprida information och kunskap på liknande sätt, det är en av de viktigaste uppgifterna jag har”, skriver hen i ett mejl.

På en följdfråga om hur Trafikverket väljer vilka som ska få ta del av myndighetens kunskaper blir svaret via mejl: ”Generellt försöker vi ställa upp för alla som frågar – det kan röra sig om företag, intresseorganisationer, branschorgan, andra myndigheter osv.”

Det faktum att det ingåtts ett sekretessavtal kommenterar Susanne Nielsen Skovgaard med att ”sekretessavtal är vanligt i sådana här sammanhang eftersom deltagarna kan vilja ställa frågor eller diskutera internt utan att de blir offentligt vem som ställt exakt vilken fråga.” I detta fall är det dock inte Trafikverket som undertecknat sekretessen, utan en tredje, utomstående part, som tjänstemannen är kopplad till vid sidan om hens statliga tjänst.
Trots att Trafikverket godkänt uppdraget hålls ledningen vid den statliga myndigheten ändå utanför innehållet i mötet med BMW Group. De mejl Sveriges Natur tagit del av finns inte heller registrerade hos Trafikverket, utan hos en tredje part.

Ifrågasätter sekretess

En som ifrågasätter sekretessen är Bo Rothstein, statsvetare och professor emeritus vid Göteborgs universitet.

– Det där med sekretessavtal är väldigt konstigt. Med det faller ju hela möjligheten att följa lagstiftningen, säger Bo Rothstein.

Likaså anser Bo Rothstein att om de uppdrag tjänstemannen utfört är en del av Trafikverkets uppdrag, så kan beteendet vara vanligt, vilket Susanne Nielsen Skovgaard också antyder. Om det stämmer är det mycket illa, säger Bo Rothstein.

Ärendet kompliceras av att tjänstemannen tidigare arbetat för bland annat Bil Sweden. Hen har också i olika sammanhang, som anställd vid Trafikverket, argumenterat mot klimatpolitiska förslag med syfte att minska biltrafik till förmån för cykling, kollektivtrafik och järnvägstransporter.

I en klimatpolitisk rapport Sveriges Natur läst skriver tjänstemannen till exempel att inte ens omfattande järnvägsinvesteringar kan bidra till att klimatmålen nås. Hen skriver också att även om cyklandet skulle tredubblas över hela landet så skulle transportsektorns klimatutsläpp endast minskas med mindre än en procent. Sammanfattningsvis skriver hen att det är osannolikt att de olika alternativen, som till exempel tåg och cykling, i någon väsentlig grad skulle bidra till minskade klimatutsläpp.

Vid ett seminarium arrangerat av Statens väg- och transportforskningsinstitut i december 2021, uttryckte sig tjänstemannen också mycket kritiskt till regeringens satsning på bland annat nya järnvägsspår de kommande åren. Hen konstaterade att ”man får inte så stora klimateffekter av att bygga infrastruktur” och menade att regeringens direktiv inte framstår som väl övervägt.

Uttalanden kan framstå som mindre kontroversiella om de sätts i relation till den kritik som riktats mot Trafikverkets inriktning vad det gäller just klimatomställningen de senaste åren. Enligt Trafikverkets officiella linje skulle till exempel Sverige kunna nå klimatmålen med ökande biltrafik, tack var elektrifiering och ökad inblandning av biobränsle i flytande drivmedel.

Läs också: Kritik mot Trafikverkets grund för klimatmålen

Ny kritik mot Trafikverket

Ytterligare kritik kommer nu från forskaren Jacob Witzell, vid Kungliga tekniska högskolan (KTH) och Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI. Han har jämfört Trafikverkets förslag till en nationell infrastrukturplan för åren 2018 till 2029 med förarbetet till den nya plan som Trafikverket presenterade för regeringen i november 2021.

– I den nuvarande planeringsomgången ser man mer kategoriska avfärdanden av alternativ till ökande biltrafik än i den tidigare. Tillspetsade och bristfälligt underbyggda räkneexempel används exempelvis för att avfärda potentialen för kollektivtrafik och cykling, säger Jacob Witzell.

Den stora osäkerhet som präglar utvecklingen för transporterna framöver går förlorad förklarar han.

– Trafikverket argumenterar kategoriskt för en specifik väg mot lösningen av klimatfrågan och avvisar alternativ. Det hämmar det demokratiska samtalet. Politik och allmänhet ges en skev bild av de faktiska möjligheter och vägval som finns i utvecklingen av transportsystemet, säger Jacob Witzell.

Lorentz Tovatt är riksdagsledamot och klimat- och energipolitisk talesperson för Miljöpartiet. Han anser att det faktum att en tjänsteman vid Trafikverket utför rådgivande uppdrag åt bil- och drivmedelsföretag kan kallas förtroendeskadligt, särskilt med tanke på att Trafikverket, enligt Lorentz Tovatt, förordar stora satsningar på bilinfrastruktur.

Tjänstemannens kontakt med BMW och OKQ8 har skett via mejladresser kopplade till en annan roll hen har vid sidan av sitt arbete på Trafikverket. Personens arbete för Trafikverket nämns i mejlen, men det är inte tydligt att hen interagerar med företagen i den rollen.

Motarbetar höghastighetståg

Bara någon vecka innan tjänstemannen tillträdde sin tjänst på Trafikverket, i slutet av 2019, ska hen också ha uppmanat forskare att skriva ett debattinlägg med argument mot höghastighetståg. Det framgår av ytterligare mejl som Sveriges Natur tagit del av.

Uppmaningen till debattinlägget gjordes inför Kristdemokraternas riksting i november 2019. I mejlet skriver tjänstemannen att partiet under rikstinget ska diskutera inställningen till höghastighetsbanor.

Tjänstemannen skriver i mejlet att de kristdemokrater som är emot höghastighetsbanorna borde få hjälp. ”De KD- politiker som kommer på rikstinget skulle kunna behöva få lite argument och fakta att ställa detta emot”.

Med tanke på det jobb som tjänstemannen är på väg att tillträda på Trafikverket skriver hen vidare: ”Själv kan jag dock av lätt insedda skäl inte ge mig in i någon offentlig debatt”.

Debattartikeln publiceras senare på DN Debatt, mitt under Kristdemokraternas riksting. Partiet tar också ställning emot höghastighetsbanor.

Enligt de direktiv Trafikverket fått av regeringen 2021 ska myndigheten jobba för höghastighetståg. Ett uppdrag som bland annat tjänstemannen har på sitt bord, trots att hen är öppet kritisk, vilket till exempel framgår under ett seminarium arrangerat av Statens väg- och transportforskningsinstitut i december 2021 (se ovan).

Tjänstemannen har även i Trafikverkets egna rapporter bland annat skrivit att ”det andra exemplet är de ambitiösa järnvägsinvesteringar som är beslutade i den nationella infrastrukturplanen. De investeringar vars klimateffekter beräknats kostar tillsammans nära 170 miljarder kr, men effekten på transportsektorns klimatutsläpp beräknas vara omkring 0,1 procent.”

Jan Turvall, lektor och forskare i statskunskap vid Göteborgs universitet, tycker att tjänstemannen ska fråntas alla arbetsuppgifter som har med höghastighetsbanor och -tåg att göra.

– Det kan förstås ifrågasättas om personen i fråga kan hålla isär sina tydligt uttalade privata åsikter från arbetet personen utför för Trafikverket. För att minska risken för sammanblandning av rollerna tycker jag att det skulle vara bäst om personen fick andra uppgifter inom Trafikverket, säger Jan Turvall till Sveriges Natur.

Ingen kommentar

När Sveriges Natur kontaktar Trafikverkets generaldirektör hänvisar han tillbaka Susanne Nielsen Skovgaard. Infrastrukturminister Thomas Eneroth vill inte kommentera ärendet.