Trålgränsen gjordes om – ansvariga skyller på EU

Detta är en uppföljande artikel på en tidigare granskning av trålgränsen i Kattegatt.

När Sveriges Natur avslöjade att trålgränsen i Kattegatt i tjugo år legat närmare land än vad den borde vände sig redaktionen till lantbruksminister Peter Kullgren (KD) för en kommentar. Trots flera påstötningar har han fortfarande efter tre veckor inte återkommit.

Ställt skriftlig fråga till lantbruksministern

Vänsterpartiets riksdagsledamot Andrea Andersson Tey, som är ledamot i miljö- och jordbruksutskottet, har efter Sveriges Naturs avslöjande riktat en skriftlig fråga till lantbruksminister Peter Kullgren.

”Jag blir upprörd över att något som presenterades som en utflyttning av trålgränsen i stället resulterade i motsatsen. Det är också anmärkningsvärt att transparensen i frågan har brustit så till den grad att detta inte har uppdagats förrän nu, 20 år senare”, skriver Andrea Andersson Tey till Sveriges Natur.

Ordförande i riksdagens miljö- och jordbruksutskott är miljöpartisten Emma Nohrén. Hon kommer att verka för att Havs- och vattenmyndigheten kallas till utskottet för att berätta hur man ska komma till rätta med de misstag som begåtts vid dragningen av trålgränsen i Kattegatt.

”Det här är ju galet. Jag förutsätter att Havs- och vattenmyndigheten agerar. Vi vet ju hur oerhört kritiskt läget är för fiskbestånden i både Östersjön och i Västerhavet och vi behöver ta till alla tänkbara medel för att vända situationen”, skriver Emma Nohrén till Sveriges Natur.

Läs också: Ändring av trålgräns gynnade danska fiskare

Följa internationell praxis

Emma Nohrén skriver också att det minsta man kan begära av Havs- och vattenmyndigheten är att följa internationell praxis när trålgränsen ska dras. ”För att ge maximalt skydd.”

Hennes utskottskollega, centerpartisten Stina Larsson, kommer å sin sida ”att avkräva svar ifrån regeringen om hur den ser på Sveriges Naturs granskning samt om den avser att ta några initiativ med anledning av den.”

”Jag tycker att det är allvarligt att inte Havs- och vattenmyndigheten på ett transparent och tydligt sätt kan förklara varför dagens trålgräns i Kattegatt ligger där den ligger och varför myndigheten inte tidigare har reagerat på uppgifter om att trålgränsen för 20 år sedan flyttades in, trots att myndigheten själva (dåvarande Fiskeriverket) hade för avsikt att trålgränsen skulle flyttas ut. Det finns en uppenbar risk att fiskbestånden i Västerhavet skadats av detta agerande, samt att det även varit negativt för det svenska yrkesfisket”, skriver Stina Larsson till Sveriges Natur.

Läs också: ”Inga problem med trålgränsen i Kattegatt”

Väntar på ny översyn av trålgränsen

Hos Länsstyrelsen i Hallands Län säger länsfiskekonsulent Erika Axelsson att hon har väntat på en översyn av trålgränsen sedan 2019 då det först uppdagades att den låg innanför den gamla trålgränsen. Det var som Sveriges Natur rapporterat en dåvarande anställd på Havs- och vattenmyndigheten som uppmärksammade sina chefer på situationen, men cheferna valde att inte ta ärendet vidare.

– Nu har jag inte sett alla handlingar från den tiden, men det verkar som man vilselett, eller inte redovisat allt för, remissinstanserna vid översynen 2003. Så när detta uppmärksammades 2019 trodde man ju att det skulle ses över, säger hon.

Trålning innanför baslinjen

På grund av trålgränsens nya dragning 2004 blev det i Varbergs kommun möjligt att tråla innanför baslinjen, eller på inre svenskt kustvatten. Det är den enda platsen utefter hela den svenska kusten där det är möjligt.

Det rör sig om ett nästan 1,5 kvadratkilometer stort område i havet rakt väster om Bua, i Varbergs kommun, där trålare kan röra sig närmare en halv nautisk mil (drygt 850 meter) innanför baslinjen.  Sveriges Natur har sökt kommunens biolog som hänvisar till Länsstyrelsen.

– Det är klart det är ett problem för bottenmiljön om man trålar så nära kusten. Men nu vet vi ju inte om det faktiskt varit någon inne och trålat där. En sak är ju att det är möjligt och något annat om man faktiskt gjort det, säger Erika Axelsson.

Läs också: Storskalig trålning innanför trålgränsen

”Inte Fiskeriverket som beslutat var gränsen går”

Efter Sveriges Naturs granskning har Havs- och vattenmyndigheten publicerat en kommentar på sin hemsida. Bland annat skriver man att trålgränsen ”framgår av EU:s grundförordning och är 4 nautiska mil från baslinjen, förutom i Kattegatt där den anges som 3 nautiska mil från kustlinjen. Det är alltså inte Fiskeriverket som beslutat var denna gräns ska gå.”

När Sveriges Natur kontaktar EU-kommissionen återkommer den med ett svar som inte stämmer överens med det Havs- och vattenmyndigheten uppger. Enligt kommissionen är det medlemsländerna som bestämmer var man får tråla eller inte, utifrån FN:s havskonvention från 1982.

Hänvisar trålgräns till EU

Sveriges Natur frågar återigen Havs- och vattenmyndigheten hur trålgränsen i Kattegatt kommit till och var kustlinjen ligger. I ett skriftligt svar återkommer Mats Svensson, myndighetens chef för havsförvaltningsavdelningen:

”Rätten till fiske i Kattegatt för svenska och danska fiskare regleras i 1932-års avtal, som är införlivat nationellt i 2 kap. Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2004:36) om fiske i Skagerrak, Kattegatt och Östersjön. Avtalet är införlivat i EU-rätten genom bilaga I till förordning (EU) nr 1380/2013.”

Kustlinjen i Kattegatt ska alltså härstamma från ett avtal med Danmark från 1932, vilket Sveriges Natur tidigare skrivit om. Ingenstans i det avtalet talas det om en kustlinje. Denna linje finns inte heller utmärkt eller registrerad på någon karta, varken från 1932 eller senare.

Ingen vet var kustlinjen går

Den EU-bilaga som Mats Svensson hänvisar till heter Annex I och ligger mycket riktigt med i EU-förordning 1380/2013, men som Sveriges Natur tidigare skrivit handlar det om en fotnot just för Kattegatt där det bara står att trålgränsen ligger tre nautiska mil utanför kustlinjen. Varken EU, Havs- och vattenmyndigheten eller den svenska regeringen kan redogöra för var denna kustlinje går.

Sveriges Natur har vi två tillfällen bett om att få tala med Havs- och vattenmyndighetens generaldirektör Anna Ledin, men har enbart fått tala med handläggare och enhets- och avdelningschefer. Likaså undviker ansvarig minister i regeringen frågan.