Trålgränsen i Östersjön flyttas ut till 12 sjömil

Under en pressträff den 4 juni presenterade statsminister Ulf Kristersson (M), klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) och landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) en proposition för en levande havsmiljö. Enligt statsministern är det den första havspropositionen sedan 2009.

– En proposition för att värna miljön och skydda fisken från Västerhavet till Östersjön. Det är mycket hög tid, problemen är kända sedan länge och nu gör vi något åt dem, sade Ulf Kristersson.

Bottentrålning förbjuds i skyddade områden

Statsministern fortsatte att säga att fisket i svenska vatten har varit alldeles för hårt, särskilt när det gäller torsken ”som i praktiken är utrotad, men också sill och strömming med dramatiskt minskade bestånd som får stora konsekvenser”.

Han meddelade att bottentrålning i marina skyddade områden helt kommer stoppas, att kustnära fiske ska värnas och att jakten på säl och skarv ska öka.

– Vi vet att våra fiskebestånd är i dåligt skick. Vi vet att torskbestånden är i princip förstörda och strömmingen och sillen är hotade. Torskbestånden är som sagt i Östersjön förstörda och det är fem år sedan det infördes ett fiskestopp på torsk i östra Östersjön efter att beståndet kollapsat. Och torsken i västra Östersjön kraschade flera år tidigare och visar inga tecken på återhämtning. Studier som har genomförts på de förstörda bestånden i Västerhavets fjordar indikerar att beståndskollapsen hade kunnat stoppas om rätt åtgärder hade vidtagits i tid, sade Romina Pourmoukhtari.

Läs också: Mysteriet i Rigabukten

Trålgränsen i Kattegatt ligger kvar

Som Sveriges Natur avslöjat minskade skyddet av fisken i Kattegatt när trålgränsen 2004 drogs om. I stället för att gränsen flyttades ut för att öka skyddet flyttades den in sedan ansvarig myndighet, Fiskeriverket (i dag Havs- och vattenmyndigheten), utgått från en tidigare okänd kustlinje i stället för den gängse baslinje som används internationellt för att fastställa trålgränsen.

Läs också: Ändring av trålgräns gynnade danska fiskare

När Sveriges Natur sökt ansvariga på såväl Havs- och vattenmyndigheten som på regeringskansliet har ingen kunnat svara på hur det kommer sig att trålgränsen flyttades in i stället för ut för 20 år sedan. Under pressträffen den 4 juni nämnde alltså klimat- och miljöministern själv att kollapsen av torskbeståndet i bland annat Kattegatt hade kunnat stoppas om ”rätt åtgärder hade vidtagits i tid”.

Läs också: Trålgränsen gjordes om – ansvariga skyller på EU

Myndigheter ska agera mer proaktivt

Romina Pourmokhtari sade också att regeringen måste vara snabbare och agera mer proaktivt för att förhindra att samma katastrof som drabbat torsken inte ska drabba sillen och strömmingen. Ansvariga myndigheter, som till exempel Havs- och vattenmyndigheten ska kunna agera snabbt och kraftfullt vid allvarliga varningssignaler om fara för havsmiljö och havens ekosystem.

– Vi instruerar myndigheterna att var beredda att förbjuda fiske under känsliga perioder. Freda fiskens lekområden, temporära förbud mot vissa fiskeredskap eller vidta nödvigda åtgärder vid behov.

Läs också: Kollaps för torsken i Östersjön

Trålgränsen flyttas ut

Regeringen vill att trålgränsen i Östersjön, från Skanör till Haparanda och runt Öland och Gotland, ska flyttas ut till tolv nautiska mil utanför kusten.

– För att skydda ansamlingar av sill och strömming i samband med förökning. Storskaligt trålfiske som är riktad mot dessa ansamlingar innebär en stor risk för överutnyttjade och ett stort tärande av vårt fiskebestånd. Kustnära fiske som fiskar med nät omfattas inte av förbudet, sade Romina Pourmokhtari.

Läs också: Storskalig trålning innanför trålgränsen

Nytt mål för att stoppa övergödning

Tillsammans med landsbygdsministern presenterade klimat- och miljöministern även förslag för hur övergödningen i haven ska stoppas. Man vill se ett bättre samarbete mellan myndigheter från källa till hav och över gränserna i de länder som har kust i Östersjön. Regeringen vill sätta ett nytt mål för att minska övergödningen till år 2030, bland annat ska stallgödsel användas mer resurseffektivt och ammoniakläckage från stallgödsel minska.

Landsbygdsminister Peter Kullgren lyfte även fram ökad odling av musslor och alger som en viktig del för att ta upp näringsämnen. Det kan medföra positiva synergieffekter och bidra till en levande havsmiljö, enligt ministern.

Öka antalet skyddade områden

– I dag är nära 15 procent av Sveriges totala havsområden formellt sett skyddade marina områden. Regeringen föreslår nu att utöka och förstärka skyddet av våra marina områden för att bidra till den internationella målsättningen av 30 procent skydde marina områden, varav tio procent strikt skyddade fram till 2030, sade Peter Kullgren.

Ministern ville också stoppa den kraftiga ökningen av antalet skarvar och gråsälar i Sverige. De två arterna äter upp fisk, förstör fiskarnas redskap och hotar i förlängningen den svenska livsmedelsförsörjningen. Därför vill regeringen se mer jakt på dessa predatorer, som ministern uttryckte det.

– Aktiv förvaltning av predatorer tycker jag är ett underbart sätt att säga: öka jakten, avslutade Ulf Kristersson pressträffen.

Läs också: Skarvar påverkar fisket

Naturskyddsföreningen försiktigt positiv

Regeringen valde att i samband med pressträffen inte offentliggöra sin proposition, utan den kommer att tillgängliggöras senare. Det gör det svårt att kommentera innehållet.

”Det är många nödvändiga åtgärder som lyfts av regeringen, som en utflyttad trålgräns, trålförbud i marina skyddade områden och 30 procents skydd av våra hav. Hur genomförbara och verkningsfulla förslagen är gömmer sig däremot i detaljerna som vi vet mer om när havspropositionen släpps nästa vecka”, skriver Beatrice Rindevall, ordförande i Naturskyddsföreningen till Sveriges Natur.

Läs också: Sälar är inte det stora hotet mot fisken i Östersjön