Tuff kritik mot Svenska kyrkans skogsförvaltning

I kyrkovalet i september 2021 blev Svenska kyrkans skogsbruk en stor valfråga, vilket Sveriges Natur rapporterade om. Såväl Miljöpartister i Svenska kyrkan de gröna (MSKG) som det då nybildade partiet Himmel och jord krävde att kyrkans skogsbruk skulle bli mer hållbart.

Nu får de rätt. Svenska kyrkans egen utredare föreslår ett skogsbruk som i större utsträckning ska ta hänsyn till klimatet, biologisk mångfald och andlighet snarare än ekonomisk lönsamhet. Det framgår av den utredning som utredaren Göran Enander presenterade i Stockholms stift den 25 september i år.

Ett och ett halvt års utredning

Göran Enander var mellan 2016 och 2023 landshövding i Uppsala län, han har också varit statssekreterare, och mellan 1998 och 2000 var han ordförande i Naturskyddsföreningen. I april 2023 utsågs han till utredare i Svenska kyrkans skogsutredning.

– Det finns ett behov av att öka kolsänkan, nyttja skogen mer måttligt, med högre förädlingsgrad och att se mer till skogens och skogsbrukets klimatnytta. Äldre skogar kan fortsätta att bruka kol väldigt långt upp i åldrarna. Vi anser också att andlig hållbarhet ska genomsyra hela kyrkans skogsförvaltning, vilket innebär en mer varsam förvaltning, sade Göran Enander när han lämnade över utredningen till Svenska kyrkans generalsekreterare Camilla Asp.

Redan i sin delrapport från 2023 skrev Göran Enander att det råder stor misstro mot Svenska kyrkans skogsbruk. Han noterade också att kyrkostyrelsens möjligheter att ur hållbarhetssynpunkt styra och följa upp hur Svenska kyrkans 13 stift förvaltar sina skogar är mycket begränsad.

Mer centralt styrt skogsbruk

I sin slutrapport föreslår Göran Enander att kyrkostyrelsen ska få mer kontroll över hur skogsbruket. ”Kyrkostyrelsen ska besluta om övergripande mål och inriktning för förvaltningen”, skriver han.

Han föreslår också att kyrkostyrelsen ska kunna ställa krav på vidtagande av åtgärd om ett stift inte bedriver skogsbruk på ett hållbart, ekologiskt och andligt vis. Det ska göras regelbundna uppföljningar och ”kyrkostyrelsen ska årligen redovisa iakttagelser och åtgärder om tillsynen av förvaltningen för kyrkomötet.”

Kyrkan har ett särskilt ansvar

Förslaget ligger i linje med var utredaren anser är Svenska kyrkans avsaknad av kraftfulla och beslutsamma insatser för att i högre grad kunna skydda och främja biologisk mångfald och motverka de negativa konsekvenserna av klimatförändringarna.

”Som stor markförvaltare har kyrkan ett särskilt ansvar och även förutsättningar att göra skillnad för klimatet och den biologiska mångfalden. Att avvakta och invänta att andra aktörer agerar eller att endast uppfylla lagstadgade minimikrav till skydd för miljön är ingen lösning, vare sig med hänsyn till det allvarliga läget eller kyrkans teologiska förståelse av förvaltarskap”, skriver utredaren.

Läs också: Utreder andligheten i skogsbruket

Ökat skydd av biologisk mångfald

Utredaren vill att Svenska kyrkan ska ses som ett föredöme när det gäller hållbar skogsförvaltning. Kyrkans skogar ska skapa ett varierande och multifunktionellt landskap med en mångfald av brukningsmetoder och kunna leverera såväl ekonomisk avkastning som klimatnytta, ekosystemtjänster och andliga och existentiella värden, föreslår Göran Enander.

En av flera personer som bidragit till utredningen är tidigare ärkebiskop Antje Jackelén som i en intervju med Sveriges Natur säger att människan och kyrkan behöver ta större ansvar för naturen.

– Kyrkan skulle kunna vara ett föredöme i hur vi viktar skogens olika värden tillsammans, att inte vara ensidigt inriktad på avkastning. Man kan välja att skydda mer skog eller titta på hur man brukar skogen. Alternativ till trakthyggesbruk görs i liten omfattning i kyrkan i dag, närmast som försöksverksamhet, säger Antje Jackelén.

Ett tydligare uppdelat skogsbruk

Med 470 000 hektar skogsmark är Svenska kyrkan efter Sveaskog, SCA, Holmen och Statens fastighetsverk Sveriges femte största skogsägare. I dag nyttjas trakthyggesbruk i cirka 89 procent av kyrkans skogar. Göran Enander föreslår att endast 47 procent ska brukas enligt den metoden och då med längre omloppstider och mindre hyggen. Dessutom ska alla bestånd av contortatall avvecklas inom tio år.

Av den övriga skogsmarken vill utredaren avsätta 20 procent (mot i dag cirka 10 procent) till skydd av biologisk mångfald och klimatåtgärder. Och 33 procent bör brukas med naturnära metoder, som hyggesfritt eller blädning, och i norra Sveriges anpassas till rennäringen.

Läs också: Ny rapport efterlyser mer naturnära skogsbruk

Göran Enander vill också att principen om urfolkens rätt till förhandsinformation och samtycke införs i kyrkoordningen. Det skulle ge samerna större möjligheter att i dialog med Svenska kyrkan skydda skogar för sin rennäring.

Stiften kompenseras ekonomiskt

Kyrkostyrelsen föreslås även inrätta ett råd för markförvaltning. Rådet ska kunna bidra med sakkunskap om bland annat biologisk mångfald, klimatfrågor och skogs- och jordbruk. Det bör även genomföras omfattande utbildningsinsatser och församlingarnas inflytande behöver stärkas, anser utredaren.

I och med ett mindre fokus läggs på ekonomisk avkastning tror utredaren att Svenska kyrkans nettointäkter från skogsbruket kommer att minska med en fjärdedel (drygt 100 miljoner kronor per år). Det utgör ungefär 0,4 procent av kyrkans intäkter år 2023, enligt Göran Enander.

För att kompensera förlusterna föreslås ett tidsbegränsat ekonomiskt stöd under tre år, på 40 miljoner kronor. Utredningen går nu ut på remiss inom Svenska kyrkan för att sedan behandlas av kyrkomötet hösten 2025. Förslagen väntas träda i kraft 1 januari 2026.

Läs också: Vilse i skogen