Det går att nå 1,5-gradersmålet, menar IPCC. Men det krävs omfattande omställningar för mänskligheten. FOTO: Getty Images
IPCC: 1,5 gradersmålet fortfarande nåbart
Det är inte lätt, men det går, enligt FN:s klimatpanel. Här är några av de omställningar som krävs för att begränsa den globala uppvärmningen till under 1,5 grader.
Nu på måndagsmorgonen släpps FN:s klimatpanel IPCC:s specialrapport som granskat förutsättningarna för att begränsa den globala uppvärmingen till 1,5 grader. Detta efter att flera års arbete avslutades i Incheon i Sydkorea i helgen.
– Att begränsa uppvärmningen till 1,5 grader är möjligt inom kemins och fysikens lagar, men för att göra detta så krävs det en omställning utan motstycke, säger Jim Skea, en av ordförandena för den grupp som tittat på hur vi ska begränsa uppvärmningen, i ett pressmeddelande.
”De viktigaste åren i vår historia”
Att 1,5-gradersmålet anses nåbart beror bland annat på att den så kallade koldioxidbudgeten, som sätter utsläppsramarna, har utökats med cirka 300 miljarder ton sedan IPCC:s senaste analys från 2014.
Hållbar utveckling och klimatmål går ”hand i hand” i många fall
Den sammanfattande rapporten baseras på flera tusen sidor underlagsrapporter med den befintliga vetenskapen på områden.
Rapporten inleder med att beskriva planetens befarade tillstånd vid 1,5 grads uppvärmning och jämför med läget idag och utfallet vid en tvågradersvärld. Därefter ges en kortfattad bild av de olika vägval som kan göras för att begränsa uppvärmningen vid 1,5 grader.
Rapporten avslutas med en beskrivning av hur dessa insatser kan kopplas ihop med de hållbara utvecklingsmålen där bland annat fattigdomsbekämpningen ingår. Där visar det sig finnas flera potentiella synergier.
– Den här rapporten ger beslutsfattare den information de behöver för att tackla klimatförändringarna, samtidigt som de bejakar lokala förutsättningar och människors behov, säger Debra Roberts, en av ordförandena i den arbetsgrupp som studerat konsekvenserna av temperaturhöjningen.
– De kommande åren är troligen de viktigaste i vår historia, fortsätter hon.
Ödesdigra konsekvenser
Det är tydligt att konsekvenserna blir mer ödesdigra vid en tvågradig temperaturökning jämfört med 1,5 grader. Bland annat kommer korallreven försvinna helt vid två graders uppvärmning. Samtidigt uppskattas marginalkostnaderna vara tre till fyra gånger högre för att nå 1,5-gradersmålet. Markku Rummukainen på SMHI, som representerat Sverige på mötet, menar dock att det finns flera anledningar till att satsa på det spåret.
– Skillnaden mellan 1,5 och två grader är inte nödvändigtvis heller det avgörande, utan vad det faktiskt kostar och det jämfört med tillväxten. Vad man får är i många fall svårt att räkna ett pengavärde på, eftersom det handlar om minskade risker, gynnandet av hållbar utveckling, bevarandet av unika arter och ekosystem, bättre mänsklig hälsa, större livsmedelssäkerhet och så vidare, säger Rummukainen till Sveriges Natur.
Det är dock inga lätta vägar som pekas ut för att begränsa uppvärmningen vid 1,5 grader. Det konstateras att det aldrig har skett en så omfattande omställning i det globala samhället på så kort tid som efterfrågas.
Måste reduceras med 45 procent
För att inte hamna i en situation där omfattande och oprövad teknik för koldioxidinfångning krävs, måste utsläppen reduceras med 45 procent fram till 2030 relativt nivåerna 2010. Just nu ligger de globala växthusgasutsläppen relativt still på cirka 40 miljarder ton per år.
Men i de fyra vägvalsscenarion som rapporten målar upp finns det flera grepp att ta till i verktygslådan. Generellt gäller några tydliga besked:
- Avskogningen måste stoppas och återplanteringen utökas.
- Förnybar energi och energieffektiviseringen behöver växa i än högre takt än i dag.
- Samtidigt måste kol fasas ut snabbt som energikälla. I alla vägval sker en nedtrappning med mellan 78 och 59 procent från dagens nivåer redan till år 2030. Idag stårkolen för runt en tredjedel av energiproduktionen.
Infångat kol eller ej?
Även om inga andra prognoser från exempelvis Internationella Energiorganet anser att en sådan kolutfasning är möjlig, så lyfter författarna fram att expansionen av förnybart de senaste åren förändrat förutsättningarna radikalt. Förnybart förespråkas främst ta ett stort kliv fram i de tre första scenarierna. De står där för mellan 60 och 48 procent av elproduktionen år 2030, från dagens nivåer på strax över 20 procent.
I det fjärde scenariot tar inte förnybart ett så omfattande kliv framåt från dagens nivåer. Istället läggs där stort krut på att koldioxidlagringstekniken byggs ut kraftigt, med mer än 90 procent fokuserat på inlagring av koldioxid från förbränningen av biobränsle, så kallad BECCS. Den tekniken lämnas dock helt utanför i det första vägvalet.
Systemkritiker får vatten på sin kvarn
I de första två vägvalen ställs istället samhället om runt år 2030, i varierad grad i samklang med att de hållbara utvecklingsmålen också uppnås. Det kommer bland annat kräva omfattande förändringar i hur främst den rika världen lever sitt liv idag, och bland annat omfatta stor omställning av ekonomin. Delningstjänster, minskad konsumtion, stor energieffektivisering och ändrade dieter är bara några av pusselbitarna som kan efterfrågas, enligt medieuppgifter om underlagsrapporterna.
– Omställning för att nå 1,5 grader främjar hållbar utveckling mer generellt och ger många fördelar vad gäller undvikta klimateffekter på människan och naturen, av vilka vissa effekter skulle kunna vara oåterkalleliga, säger Markku Rummukainen.
I det tredje scenariot ställs inte samhället om, samtidigt sker inte heller ett lika stort fokus på att de hållbara utvecklingsmålen ska nås. Istället förändras främst metoderna för hur produkter och energi produceras, samtidigt som en stor koldioxidlagring drar igång.
En teknik som helt lämnas utanför, är avsiktlig manipulering av klimatet genom avskärmning av solvärme, som ibland kallas ”geoengineering”. Detta eftersom författarna pekar på att riskerna och osäkerheterna i teknikerna är för stora.
Upp till beslutsfattare
Specialrapporten och dess sammanfattning lämnas nu över till beslutsfattare över hela världen. Inför nästa klimatmöte i Polen i december förväntas dess budskap bidra till att öka trycket på att ambitionen ska höjas i Parisavtalet. Först ut hamnar sökljuset på EU:s miljöministrar, som ska diskutera en eventuellt ambitionshöjning under tisdagen i Luxemburg.
