Ukraina fruktar attacker mot kärnkraftverk

Nyligen meddelade Ukrainas president Petro Porosjenko att han har infört undantagstillstånd i Ukraina och att säkerheten har förstärkts vid landets kärnkraftverk, vattenkraftverk och kemiska fabriker.
Enligt presidenten beror åtgärderna på att Ryssland nu ”testar världsordningen” genom att mobilisera stora militärstyrkor till östra Ukraina. Porosjenko utlyste därför ett 30 dagar långt undantagstillstånd i landet där den militära bevakningen förstärks vid de sårbara anläggningarna.

Ukrainas kärnkraftsanläggningar har utsatts för flera angrepp sedan konflikten med Ryssland bröt ut 2014. För ett år sedan utsattes de datorer som används för strålningskontroller av Tjernobylanläggningen för en hackerattack, och landets underrättelsetjänst har rapporterat om flera anonyma hot om att spränga kärnkraftverk i luften.

Anlagda bränder

Det har också anlagts bränder i de områden som kontaminerades efter kärnkraftsolyckan i Tjernobyl. Bränderna medförde allvarliga risker för att radioaktiv rök och aska skulle spridas över stora områden.
Jakob Hedenskog, på Totalförsvarets forskningsinstitut FOI, menar att hoten mot kärnkraften i Ukraina måste tas på allvar och att de är en del av den ryska krigföringen i landet.

Men det går inte alltid att härleda attackerna till ryska staten.

– Det finns olika nivåer i det där, det finns aktörer som tar egna initiativ för att agera i vad man betraktar som statens intressen, säger han.

Men skulle inte en rysk attack mot ryska kärnkraftverk kunna slå tillbaka mot dem själva?

– Jo, men det är ju rätt stora avstånd. Ryssland resonerar nog att man kan släcka branden innan den når gränsen. Men det är klart att en attack mot ett kärnkraftverk kan få långtgående konsekvenser, säger Jakob Hedenskog.

Olika studier av följderna av attacker mot kärnkraftverk visar att det i värsta fall skulle kunna leda till en härdsmälta liknande den i Tjernobyl. Följderna blir radioaktiva utsläpp, evakuering av boende och ett stort antal cancerfall.
Beroende på väderförhållanden kan det radioaktiva avfallet färdas långt och även drabba andra länder. Vid katastrofen i Tjernobyl drabbades stora delar av Gävleborgs län av radioaktivt avfall.

Det internationella atomenergiorganet IAEA uppger att det finns 31 kärnkraftsrelaterade anläggningar i Ukraina varav 15 är operativa kärnkraftsreaktorer. Men även utbränt kärnavfall, militärt radioaktivt och industriellt avfall utgör en risk vid eventuella attacker. I Ukraina beräknas det finnas 500 sådana deponier och förvaringsplatser.

Bara 20 mil från fronten i östra Ukraina  finns det omkring hundra lagringsplatser av kärnavfall. Alla dessa ligger ovan jord. Varken kärnkraftverken eller kärnavfallslagren är byggda för att stå emot olyckor eller väpnade attacker.

LÄS MER: Svensk kärnkraft saknar fullgott skydd mot terrorangrepp

LÄS MER: Ökad risk för härdsmälta om kärnkraften ska lösa 1,5-gradersmålet

LÄS MER: Bristande kontroll av kärnkraftverk