Upp till bevis för tre gånger mer kärnkraft

Vid FN:s klimatmöte COP28 lanserades den 2 december ett initiativ för att trefaldiga kärnkraften i 22 länder till år 2050. Bland undertecknarna fanns Sverige tillsammans med bland andra Frankrike, Finland, Storbritannien och USA.

Bara några veckor tidigare enades USA med Kina om att verka för att trefaldiga den globala sol- och vindkraften till 2030. Det initiativet har stöd av 118 länder, däribland EU.

Tre gånger mer energi i båda fallen, men i övrigt saknas likheter. De två satsningarna har helt olika utgångslägen.

Avlägset kärnkraftsmål

För det första är kärnkraftmålet 2050 långt mer avlägset än 2030 för sol och vind. För det andra är Kina och USA redan i dag stora producenter av sol- och vindenergi, som också har ett bredare stöd bland världens länder.

Kärnkraftsalliansen omfattar färre länder och är en brokig skara. Flera av länderna bakom initiativet har inte ens något kärnkraftsprogram i någon mening. Ghana, Marocko, Moldavien och Mongoliet har varken kärnkraft i drift, under produktion eller ens ”planerad”, enligt organisationen World Nuclear Associations sammanställning från november i år.

Fler av de länder som har kärnkraft och undertecknat initiativet, har minskat den på senare år. Storbritannien, USA, Sverige, Kanada och Frankrike har mindre kärnkraft nu än för 10-12 år sedan. De stänger fler reaktorer än de bygger nya. De flesta av de här länderna varken bygger eller planerar heller för ny kärnkraft, enligt World Nuclear Associations.

Sol- och vindkraft ökar

Utgångsläget för sol- och vindenergi är dessutom bättre. Förra året stod dessa energislag för 3 427 TWh i världen medan kärnkraft stod för 2 679 TWh . Det finns en lång ökande trend av sol- och vindenergi medan kärnkraftens utveckling är högst osäker.

Att döma av utvecklingen för sol- och vindkraft de senaste åtta åren är en trefaldig ökning av dessa energislag på åtta år fullt realistisk.  Vindkraft är redan i dag tre gånger större än för åtta år sedan. Solkraften har ökat sju gånger om, enligt Energy Institute.

Kärnkraften står däremot inför en rejäl uppförsbacke. Den ökade med fem procent mellan 2014 och 2022, men har fortfarande inte nått upp till toppåret 2006 då den globalt producerade 2 803 TWh, enlig IAEA:s databas PRIS.

Läs också: Regeringen bäddar för kärnkraft

Energi är en prioritetsfråga

I Kina ser makthavarna ingen motsättning mellan de olika fossilfria energikällorna. Kineserna bygger inte bara mest kärnkraft i världen, utan även mest vind och solkraft.

I andra länder är det en prioriteringsfråga. En stat kan välja att satsa på förnybart och kärnkraft, genom till exempel direkta subventioner eller ett förenklat regelverk, men det finns inte hur mycket pengar eller politisk vilja som helst. Det blir därför mer av det ena eller mer av det andra.

Motsättningen känns igen från stora delar av världen. I till exempel USA är det republikanska partiet fientligt inställt till sol- och vindkraft och energieffektivisering samtidigt som det driver på för mer kärnkraft.

I EU är det ofta högerpopulistiska och konservativa partier men också delar av de liberala partierna som driver på för kärnkraft samtidigt som de motsätter sig vind- och solkraft. I Ryssland bygger den konservativa regimen mycket kärnkraft, men nästan ingen sol- och vindkraft.

Bland de gröna, socialdemokratiska och vänsterpartierna är man oftast för vind- och solenergi, men emot kärnkraft. I Tyskland, Spanien och Belgien har rödgröna drivit på för kärnkraftsavveckling och stött sol och vind.

Kärnkraft avvecklas

Samtidigt håller inte uppdelningen mellan vänster och höger till hundra procent. I många länder som inte har kärnkraft är den en icke-fråga, däribland i Danmark, Norge, de baltiska staterna, Irland, Österrike och Portugal.

I Storbritannien har konservativa Tories byggt mycket vindkraft till havs, och socialdemokratiska Labour vill ha ännu mer sol och vind. Alla brittiska partier är för kärnkraft, men i praktiken har de avvecklat mycket kärnkraft.

I Tyskland har kärnkraften avvecklats helt, främst under ledning av den kristdemokratiska förbundskanslern Angela Merkel, men hennes parti vänder sig nu mot den politiken. I USA är den extremt konservativt styrda delstaten Texas störst på vindkraft i hela landet och även solkraften ökar snabbt här.

Läs också: Myten om framtidens reaktorer

Inte bara politik och ideologi

Ett skäl till att sol- och vindkraft växer så snabbt och att kärnkraft inte gör det är att sol och vind ger billigare el på många håll i världen. Och teknikutvecklingen är mycket snabbare så kostnaderna sjunker.

Det byggs allt större och modernare fabriker för solkraft, framför allt i Kina. Solcellerna byggs fortare och fortare och solkraften förväntas fördubblas från 2022 till 2024. Priserna har störtdykt nu under hösten 2023.

– Vi är vid inledningen av ett paradigmskifte, sa statsminister Ulf Kristersson när han kommenterade kärnkraftsdeklarationen på COP28.

Det återstår att bevisa. Hittills 2023 har fem reaktorer stängts i världen medan bara fyra nya börjat byggas.