Utsläpp från svensk avfallsförbränning ökar

Växthusgasutsläppen minskade med fem procent 2022 till 45,2 miljoner ton koldioxidekvivalenter, enligt Naturvårdsverkets rapportering om utsläppen för 2022. De ser ut att minska även 2023, enligt ett webbinarium som Naturvårdsverket höll den 14 december i samband med rapporteringen.

Sedan 1990 har växthusgasutsläppen minskat med 37 procent. Utsläppen föll dramatiskt under pandemiåret 2020 för att sedan gå upp något och sen minska igen 2022 för att hamna under 2019-års nivåer.

Detta är om man bortser från sprängningen av gasledningen Nordstream i september 2022, då fossilgas motsvarande 5,8 miljoner ton koldioxid läckte ut från svensk ekonomisk zon. De ska räknas med i Sveriges utsläpp, men var en engångshändelse och säger inte något om trend och måluppfyllelse.

Utsläppen av växthusgaser har minskat i stort sett varje år från 1999 och framåt. Särskilt tydlig är minskningen av den viktigaste gasen, koldioxid. I mitten av 1990-talet släppte Sverige ut runt 60 miljoner ton koldioxid, vilket minskade till drygt 36 miljoner ton 2022.

Minskningen har skett för i stort sett alla växthusgaser och sektorer. Det finns dock två undantag.

Ökade utsläpp från avfallsförbränning

Det ena är jordbruket, där det stått helt stilla sedan 2006, i brist på klimatpolitiska insatser. Jordbruket står nu för en sjundedel av de svenska utsläppen.

Sverige har också fortsatt stora problem med övergödning och överskrider bindande EU-krav för utsläpp av ammoniak (från gödsel) enligt en annan rapportering från den 12 december i år.

Det andra undantaget är el- och fjärrvärmesektorn. Utfasningen av olja, gas, kol och torv är till största delen genomförd.

Utsläppen från torv har till exempel minskat från 1-1,5 miljoner ton för femton år sedan till hundratusen ton 2022. Övriga fossila bränslen släppte ut över 5 miljoner ton koldioxid 2010, vilket minskat till 0,6 miljoner ton 2022. Det som däremot inte minskar är avfallsförbränningen.

Fjärrvärmeverken eldar blandade sopor, delvis importerade med mycket plast. Kraftverken slog nytt rekord 2022 och släppte ut 3,1 miljoner ton koldioxid från avfall.

Detta är ett stort strukturellt problem eftersom fjärrvärmebolagen, som i flera fall producerar el, tjänar mer pengar ju mer avfall de eldar. Bolagen får betalt för att ta emot soporna, per ton.

På så vis kan bolagen skriva av sina ofta stora kapitalkostnader. Energieffektivisering och bättre plaståtervinning skulle sätta stopp för denna affärsmodell.

Mindre utsläpp från transporter

Transporterna minskade sina utsläpp med 2 miljoner ton 2019–2022, tack vare effektivare bilar, mer eldrift och biodrivmedel. Samtidigt ökade trafiken och det råder osäkerhet kring hur utsläppen kommer se ut framöver med minskad reduktionsplikt och borttagen klimatbonus.

Det svenska 2030-målet är att minska transporterna med 70 procent från 2010 till 2030. Mycket tyder på att Sverige inte kommer nå detta mål med nuvarande politik, men även EU ställer ungefär lika höga krav.

Inom industrin har utsläppen minskat genom att fossila bränslen ersatts av biobränslen och även effektivisering och fjärrvärme. Utsläppen har minskat från 22 miljoner ton 2002 till 15,2 miljoner ton 2022.

Mer utsläpp av biogen koldioxid

Att biobränslena spelat stor roll framgår av att de fossila koldioxidutsläppen minskat med 6 miljoner ton dessa tjugo år, men under samma period så ökade biogen koldioxid, från förbränning av skogsflis, med 3,5 miljoner ton inom industrin.

Biogen koldioxid räknas som noll-utsläpp, och har spelat en stor roll i att ersätta kol, olja och gas i flera sektorer framför allt i klimatpolitikens tidigare år. Tanken var att när man avverkar ett träd och eldar upp det så tas koldioxiden upp av de träd som växer i stället, men kolbalansen handlar om mer än växande träd. Till exempel hur skogsavverkning och nyplantering påverkar rötter, mark, vegetation och svamp.

De totala biogena koldioxidutsläppen har mer än fördubblats från 22,9 miljoner ton 1990 till 53,8 miljoner ton 2022. Den ökningen (+30,7 miljoner ton) är mer än hela minskningen av växthusgasutsläpp (-26 miljoner ton).

Det visar inte att klimatpolitiken varit verkningslös, men det står därmed klart att det inte går att fortsätta att ersätta fossila bränslen med svensk skog. Det är inte heller något som EU vill tillåta.

Ersätter med vätgas

Industrin ser också andra lösningar, som SSAB och LKAB som ska ersätta kol och koks med vätgas, vilket kommer att ta fart 2026 då masugnen i Oxelösund rivs. Den släpper nu ut 1,7 miljoner ton koldioxid per år och är Sveriges största utsläppspunkt, med nästan 4 procent av de svenska växthusgasutsläppen.

År 2026 tas även LKAB:s demonstrationsanläggning för att göra malm till järnsvamp i bruk. Järnsvampen ska sedan skickas till den nya elektrostålugnen i Oxelösund.

Elektrifieringen av Sverige är på stark frammarsch och svensk el är i dag nära nog koldioxidfri. Det finns dessutom gott om el för överskådlig framtid.

2022 exporterade Sverige 33,5 TWh netto, vilket är nytt rekord. Det motsvarar fyra av våra sex kärnkraftsreaktorer eller all vindkraft.

Läs också: Upp till bevis för tre gånger mer kärnkraft

Vind- och solkraft byggs snabbt ut. De ökade 2022 med 5,5 respektive 1,1 TWh.

Det går att energieffektivisera

Under 2022 och 2023 har elförbrukningen minskat med sammanlagt cirka 12 TWh/år, vilket går emot Svenska Kraftnäts och Energimyndighetens prognoser. De höga elpriserna har visat att det går att effektivisera och spara el.

Med den exporterade elen bistår Sverige Polen, Tyskland, Danmark, Litauen, Finland och indirekt (via Norge) Nederländerna och Storbritannien att ersätta fossil elförsörjning. Det kommer inte Sverige tillgodo, men gör stor klimatnytta Utöver det faktum att dessa länder själva ersätter fossil el, framför allt med sol- och vindkraft.

Naturvårdsverket använder också ett kompletterande mått för Konsumentbaserade utsläpp. Enligt myndigheten minskar även dessa utsläpp, varför minskade utsläpp i Sverige inte motverkas av svenskarnas konsumtion av importvaror.

De minskade utsläppen till trots går omställningen i Sverige ändå för långsamt för att nå målet om netto noll 2045. För att det ska ske måste utsläppen minska mycket mer än vad de hittills gjort sedan 1990.

Regeringen ska innan årsskiftet presentera sin klimathandlingsplan med förslag på hur detta ska gå till.