EU-strid om skog som klimatkompensation

EU ska minska sina utsläpp av koldioxid med 30 procent till 2030 enligt Parisavtalet. För att få ihop kalkylen har människans påverkan på skogens förmåga att binda kol föreslagits få en plats i klimatpolitiken. Men när nu regler ska tas fram för perioden 2021-2030 har flera möjligheter till kreativ bokföring uppmärksammats. Till exempel medlemsländerna ”tjänat in” utsläppskrediter motsvarande 120 miljoner ton koldioxid per år genom att överdriva avverkningsplanerna av skog.

Detta har nu lett till debatt i de lagstiftande församlingarna i Bryssel. I parlamentet diskuterades frågan under gårdagen i miljöutskottet.

– Det gäller att se till att länder som inte vill vara ambitiösa i klimatpolitiken inte kan använda sig av kryphål. Samtidigt gäller det att se till att länder som vill vara ambitiösa inte ska drabbas av att lagstiftningen slår snett och begränsar dem, säger Jytte Guteland, socialdemokratisk ledamot i Miljöutskottet.

Läs mer: EU:s utsläppsminskning kan förhandlas bort

Förslaget har likheter med den klimatkompensation som du som konsument kan genomföra när du reser utomlands. Skogens och markens förmåga att binda kol ska kunna generera utsläppskrediter som kan kvittas mot utsläppsminskningar som inte uppnås inom exempelvis jordbruks- och transportsektorn.

Enligt kommissionens förslag ska utsläppskrediter från skog och mark kunna kvittas mot nära en fjärdedel av de över tusen miljoner ton koldioxid som annars skulle ha försvinna genom andra åtgärder. Men nivån är förhandlingsbar och en av striderna som nu pågår rör hur stor bytesmöjligheten ska bli.

Men för att länderna ens ska kunna bokföra utsläppskrediter behöver reglerna skärpas, anser kommissionen. De har därför föreslagit att de ska kunna ha större kontroll över de avverkningsplaner för skog och mark som medlemsländerna lägger fram. De föreslår även detta för att kunna förhindra att länder avverkar skog och mark i så stor utsträckning att utsläppen ökar. Men förslaget har lett till irritation hos länder med stor andel skog i ekonomin. Under gårdagens debatt lades åtskilliga förslag fram som avfärdar ökad kontroll.

– Vi tycker det är bra att kommissionen ska kunna assistera de länder som behöver hjälp, men inte att den sätta gränserna för avverkning. Medlemsstaterna ska fortsätta att få bestämma detta själva, säger Johan Gustafsson, pressektreterare för Christofer Fjellner (M).

Vad skulle vara risken med mer EU-kontroll?

– Om svensk avverkningstakt sätts av EU på en lägre nivå än vad skogsägarna själva vill skulle det få konsekvenser för svenska jobb. Men det skulle också påverka klimatarbetet genom att begränsa möjligheterna att ersätta allt från plast till cement med skogsmaterial, som har ett lägre nettoutsläpp, säger Johan Gustafsson.

Svenska regeringen driver även i Ministerrådet på för att besluten om skogspolitik ska tas på nationell nivå. Den vill halvera antalet utsläppskrediter från skog som länderna ska kunna kvitta. Möjligheten att Sverige skulle använda sig av dessa krediter avfärdas också av regeringen. Där är Sverige dock relativt ensamt, då det generellt i rådet förs fram krav på fler lättnader.

Miljöutskottet förväntas komma överens om sin hållning till de nya reglerna i slutet av juni och parlamentet i september. Därefter väntar förhandlingar med ministerrådet innan nya lagstiftningen är på plats.