Utsläppsrätter ger miljardintäkter

Priset för utsläppsrätter nådde nya rekordnoteringar under 2022. I snitt auktionerades ett ton koldioxid ut för 79 euro – att jämföra med drygt fem euro 2017. Och hittills i år har priset ökat ytterligare. 

Det innebär större kostnader för företag som behöver köpa utsläppsrätter för att täcka sina utsläpp – och större intäkter för de som har utsläppsrätter över. 2017 var det samlade värdet av svenska anläggningars underskott av utsläppsrätter knappt 20 miljoner euro.

År 2022 motsvarade det drygt 370 miljoner euro. Samtidigt har värdet för de anläggningar med överskott av utsläppsrätter ökat från knappt 40 miljoner euro till drygt 300 miljoner euro.

”Börjar bli ganska stora pengar”

Pappers- och massaindustrin är, enligt Naturvårdsverkets siffror, den bransch med störst överskott på utsläppsrätter. Av de tio anläggningar som hade flest utsläppsrätter över år 2022 är åtta pappers- och massabruk.

Branschen släppte ut 650 000 ton koldioxid, samtidigt tilldelades den utsläppsrätter för närmare tre miljoner ton. Överskottet motsvarar över 180 miljoner euro, med fjolårets snittpris på utsläppsrätter. Alltså uppemot två miljarder kronor.

– I och med att priserna har ökat börjar det bli ganska stora pengar. Tidigare var det lite mer teoretiskt när en utsläppsrätt kostade fem euro, men nu när de kostar närmare 100 euro är det substantiella summor skulle jag vilja påstå, säger Johan Bruce, ansvarig för el och energi på branschorganisationen Skogsindustrierna. 

Genom att till stor del ha övergått till biobränslen, som räknas som utsläppsfria i systemet, har de svenska bruken relativt låga utsläpp.

– Man får fri tilldelning baserad på riktvärden för produkten, och tillverkar man den med lägre koldioxid får man överskottet. Vi har lägre utsläpp än många andra och det beror mycket på att vi har integrerade anläggningar, för både massa och papper. Då finns överskottsenergi från massatillverkningen som man kan använda, säger Johan Bruce.

Tabell: Industrierna med flest outnyttjade utsläppsrätter 2022

Vinnare och förlorare län för län

Vilka industriföretag tjänar pengar på de stigande priserna på utsläppsrätter där du bor? Den här publiceringen görs tillsammans med nyhetssajten Newsworthy som presenterar siffror län för län. 

El och fjärrvärme har störst underskott

Om pappers- och massaindustrin har stora överskott på utsläppsrätter är situationen annorlunda i andra branscher. Ungefär hälften av de svenska anläggningarna i utsläppshandelssystemet utgörs av el- och fjärrvärmeanläggningar som förra året behövde skaffa utsläppsrätter för 1,6 miljoner ton, utöver de fritt tilldelade.

För den koldioxidintensiva järn- och stålindustrin saknades drygt 700 000 ton. Den största delen låg hos SSAB, som är Sveriges största utsläppare av koldioxid. 

”När dagens fria utsläppsrätter successivt avvecklas kommer det att bli dyrare att släppa ut koldioxid, vilket också är tanken. Det tycker vi är bra eftersom det både ger tydliga spelregler och skapar ett omställningstryck. Företag som ställer om till fossilfritt kommer att kunna undvika kostnadsökningar som blir följden av att de fria utsläppsrätterna avskaffas. Det gäller också SSAB, som har fattat ett inriktningsbeslut om att investera totalt 50 miljarder kronor i vår nordiska verksamhet för att ta bort koldioxidutsläppen till omkring 2030”, skriver företaget i en skriftlig kommentar.

Tabell: Industrierna med störst underskott av utsläppsrätter 2022

Höga priser snabbar inte på utsläppsminskningen

Utsläppssystemet har funnits sedan 2005 och fick sin nuvarande form 2013. Sedan dess har utsläppen minskat med 12 procent, men det är först de senaste åren som priset på utsläppsrätter dragit iväg. 

– Det finns flera saker som påverkar. Priserna började gå upp kraftigt 2021 och framåt. Den ena förklaringen är att man beslutade om en snabbare sänkningstakt av utsläppstaket. Då förväntar sig företagen att det kan bli dyrare framöver och samlar på sig utsläppsrätter. En annan förklaring är att ungefär samtidigt infördes något som kallas The Swedish proposal, om det finns många oanvända utsläppsrätter sparade i systemet kan man tillfälligt sänka taket ett år. Även det gjorde att företag kunde förvänta sig att priset blir högre, säger Daniel Spiro, docent i nationalekonomi vid Uppsala universitet. 

Att priserna ökar betyder inte att utsläppsminskningen går snabbare. Snarare är det en indikation på hur svårt det är för ekonomin att lägga sig under utsläppstaket, säger Daniel Spiro.

– Det finns inte något självändamål i att nå ett speciellt pris. Det är taket som avgör hur mycket koldioxid som kommer att släppas ut. För de enskilda företagen har priset förstås betydelse, men inte för de totala utsläppen.