Utvecklingsbankerna rekordinvesterar i klimatet

Förra året ökade de sex stora multilaterala utvecklingsbankerna sina klimatinvesteringar med 28 procent till 35.2 miljarder dollar. Enligt rapporten Joint Report on Multilateral Development Banks’ Climate Finance är det den högsta nivån sedan man började rapportera gemensamt 2011.

Afrikanska utvecklingsbanken stod för den största procentuella ökningen, mer än en fördubbling efter en kraftig minskning året före. Världsbanken gjorde den största ökningen i absoluta tal med 1,7 miljarder dollar, enligt amerikanska forskningsorganisationen World Resources Institute, WRI, som analyserat rapporten. Samtliga sex ökade sina klimatinvesteringar snabbare än investeringarna på andra områden.

Världsbanken rapporterade också att man redan i år uppnått och överskridit sitt mål från 2015 om att minst 28 procent av den totala lånevolymen skulle vara klimatrelaterad vid 2020.

Omdebatterat

Tillsammans har bankerna avsatt nästan 194 miljarder dollar till klimatfinansiering i utvecklingsländerna de senaste sju åren.

Det kan dock jämföras med att de rika länderna i Parisöverenskommelsen uppmanas att öka sin klimatfinansiering i fattiga länder till 100 miljarder dollar per år från 2020.

Det är också omdebatterat vad som egentligen ska räknas som klimatfinansiering. Nyhetssajten Climate Home News lyfter fram att stor del av finansieringen, 81 procent, utgörs av lån. WRI i sin tur efterfrågar mer insyn i mätningarna, inte bara aggregerade siffror utan siffror på projektnivå, vilket bara Världsbanken och Asiatiska Utvecklingsbanken rapporterar idag.

Den största delen av pengarna, 79 procent, gick till projekt för att minska skadliga utsläpp och därmed den globala uppvärmningen. Resten gick till klimatanpassningsprojekt som ska hjälpa samhällen att hantera klimatförändringarnas effekter, som extremt väder i form av regn eller torka. Enligt WRI är det problematiskt att den sistnämnda delen av investeringarna ökade i en långsammare takt. Hos Asiatiska Utvecklingsbanken och Europeiska Investeringsbanken syntes till och med en minskning.

En tredjedel

Problematiskt är också att de allra fattigaste länderna och de små önationerna bara fick en liten del (10,5 procent) av investeringarna, trots sårbarhet och stor befolkning.

Men den kanske viktigaste kritiken gäller inte klimatfinansieringen i sig utan handlar istället om att bankernas investeringar i sin helhet måste arbeta i samma riktning. De 35 miljarder dollar som utgjorde klimatfinansiering var bara en tredjedel så mycket som finansieringen till andra aktiviteter.

”För att bekämpa klimatförändringarna krävs att alla de finansiella flödena är kompatibla med klimatmålen. Det är ett av de övergripande målen för Parisöverenskommelsen”, skriver WRI i sin analys.

Enligt Thomas Sterner, professor i miljöekonomi vid Göteborgs universitet, har klimatinvesteringarna länge varit alldeles för låga. Han betonar att de mest avgörande faktorerna för klimatet är dels priset på koldioxid och dels ett kraftfullt samfällt internationellt agerande, men anser att de ökade investeringarna i sig skapar intresse och förutsättningar för fler bra satsningar och på så vis kan vara föregångare i utvecklingen.

Solenergi

Det är svårt att säga exakt hur viktig den nu redovisade ökningen är.

– I Sverige eller Frankrike är det kanske inte så avgörande men det är desto viktigare i utvecklingsländerna. I länder som Etiopien eller Indien där det står och väger vilken teknik man ska investera i blir bankernas satsningar avgörande, också för att få andra att gå in i exempelvis solenergi, säger han.

Att få in privata investeringar på klimatområdet pekas ut som en av de stora utmaningarna och här spelar utvecklingsbankerna en nyckelroll.  Måttet på hur mycket pengar varje dollar investerad av utvecklingsbankerna attraherade av privata pengar steg något förra året, men ligger fortfarande under nivån för 2015.

LÄS MER: Afrikanska utvecklingsbanken får mer resurser till granskning

LÄS MER: Svenskt bistånd till skövling i Gabon

LÄS MER: Efter avslöjandet – nu ska palmoljeprojektet granskas