Trafikverket och Naturvårdsverket gör olika bedömningar om framtidens infrastruktur. Naturskyddsföreningen vill att de enas. Foton: Getty Images
Vägval fram till 2033 vållar konflikt
När Trafikverket lämnade in sitt underlag till regeringens infrastrukturproposition, sammanföll slutsatserna med vad olika bilintressen önskar. Men Naturvårdsverket, Energimyndigheten, Naturskyddsföreningen och många andra är mycket kritiska.
Det här är den gröna återstarten, sa infrastrukturminister Tomas Eneroth när propositionen för infrastrukturåtgärder presenterades den 16 april. En ekonomisk ram på 876 miljarder föreslås till vägar, räls och annan infrastruktur för transporter under de elva kommande åren. Förslagen ligger till grund för en nationell plan som ska klubbas nästa år.
Klimatmålet för transporterna är minskade utsläpp med 70 procent till 2030 och noll utsläpp 2045 – infångning och lagring av växthusgaser inräknade.
En viktig roll i förarbetet spelar Trafikverket, vars Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2022 – 2033 och 2022 – 2037 har varit ute på remiss, och vållat skarpa reaktioner.
Naturvårdsverket bedömer ”att underlagets inriktning inte bidrar till att klimat- och övriga nationella miljökvalitetsmål nås.”
Naturskyddsföreningen underkänner likaså inriktningen och vill att Trafikverket och Naturvårdsverket får i uppdrag att enas om ett inriktningsunderlag, utifrån samma uppdragstext som tidigare
Regioner och kommuner kritiska
Agenda 2030-sekretariatet har gått igenom remisser från länsstyrelser och kommuner, som också är kritiska.
– Regionerna och kommunerna tycker att Trafikverket underskattar hur informationsåtgärder, kollektivtrafik och cykelbanor kan minska det bilburna resandet, säger Jakob Lagercrantz, vd för Agenda-2030-sekretarietet.
Han menar att bilåkandet i tätorterna måste minskas.
– Den stora missen är att Trafikverket struntar i utsläppen från till exempel mig som pendlar in till Göteborg. Om man inte kan ta in hela transportkedjan i koldioxidplaneringen minskar inte utsläppen, säger Jakob Lagercrantz.
Tvärsågning av Trafikverkets klimatplaner alltså.
Alla är inte kritiska. Sveriges Natur har gått igenom tolv remisser från organisationer med tydlig koppling till biltransport- och resande. Tio av dem håller med Trafikverket om att el och biodrivmedel räcker för att klara klimatomställningen. Motorbranschens Riksförbund anser att Trafikverkets analyser av hur klimatmålen ”kan nås är mycket värdefulla och bör lyftas fram”.
Drivkraft Sverige, som företräder företag som levererar drivmedel som bensin och diesel, instämmer: ”Elektrifiering och en högre andel hållbara, flytande och gasformiga biodrivmedel skapar goda förutsättningar för att nå̊ klimatmålen.”
Konflikt om alternativ till bilen
Krocken mellan instanserna handlar främst om alternativen till bilen. Naturvårdsverket håller med om att el och biodrivmedel behövs, men bilisterna måste i högre grad förmås välja mer resurssnåla och energieffektiva färdmedel – kollektivtrafik, tåg, cykel och annat som minskar miljöbelastningen.
Trafikverket anser att alternativen kostar mer än vad de ger tillbaka i klimatvinst: ”Förbättrade alternativ kan dock bara i blygsam utsträckning bidra till att minska transportsektorns klimatutsläpp.” Trafikverkets måldirektör Jonas Eliasson säger:
– Mitt jobb skulle vara mycket enklare om det var lättare att locka över bilresandet till andra färdmedel, men det funkar inte så.
Om antalet cykelbanor eller tågavgångar ökar, så leder det till ökat resande och inte till att bilresandet minskar i någon större utsträckning. Bilresandet står dessutom för hela 80 procent av alla persontransporter, så en överflyttning ger ändå inte ger så stor effekt. Cyklandet och fjärrtåg står för en bråkdel av det.
– Om tåget ökar med 50 procent motsvarar det inte en halvering av Sveriges biltrafik, utan bara ett fåtal procent, säger han.
Trafikverket får medhåll av många i bilbranschen, som vill se ökad satsning på bilvägar. Motorbranschens Riksförbund vill se ”ett helhetstänkande med utgångspunkt i de faktiska resmönster som finns. Vägtrafiken dominerar resandet och transporterna i Sverige.”
Vill se transporteffektivare samhälle
Överflyttning ger större klimateffekter än så, anser däremot Joanna Dickinson, handläggare på enheten för klimatstyrmedel på Naturvårdsverket.
– De använder modeller och antaganden som inte är anpassade och användbara för ett transporteffektivare samhälle, säger hon.
Inom näringslivet finns flera åsikter. Näringslivets transportråd, som organiserar företag som köper transporter efterlyser åtgärder ”för att öka transporteffektiviteten.” Rådet vill göra det enklare att flytta över gods från väg till tåg och sjöfart. Gröna Bilister underkänner Trafikverkets sätt att räkna på omställningen.
De båda ministrarna som presenterade planerna för den statliga infrastrukturen gick delvis på tvärs mot Trafikverkets slutsatser. De föreslog 205 miljarder kronor till ett av alternativen, nämligen nya stambanor för järnvägen, och det med hänvisning till klimat och miljö.
– Det är här vi har en chans att knyta samman Sverige som ett hållbart välfärdsland, sa miljöminister Per Bolund när propositionen för infrastruktur presenterades 16 april.
Läs våra tidigare artiklar om Trafikverket och klimat:
Kritik mot Trafikverkets grund för klimatmålen
