Valenkät – så säger partierna om skogspolitiken

Vänsterpartiet

1. Vill ni generellt se större frihet för skogsägare, med mindre tvingande rådgivning och regler när det gäller brukandet?

Nej, vi vill ha ökad reglering för att nå ett hållbart skogsbruk för biologisk mångfald och klimatet. Vi vill fortsatt att frihet för skogsägare inom ramen för ett hållbart brukande finns och anser att ekonomiska stöd bör finnas för att stimulera att åtgärder bidrar till ett mer hållbart skogsbruk, till exempel omställning till kalhyggesfritt skogsbruk och återskapande av våtmarker.

2. Ser ni det som eftersträvansvärt att mer av skogen ägs av enskilda ägare, jämfört med skogsbolag? Om ja, varför?

Vi ser gärna enskilda skogsägare, men har inga förslag på åtgärder för att ändra nuvarande ordning med enskilda ägare, privata bolag och statligt ägande. Vi har föreslagit att det införs ekonomiskt incitament i syfte att stärka kolinlagringen för privata skogsägare.

3. Delar ni bilden att markägarnas skötsel har skapat en stor del av dagens naturvärden i skogen?

Det finns självfallet många exempel på när skötsel (som skogsbete och röjning/gallring som friställer lövträd) skapat, och varit förutsättning för, dagens naturvärden, men det finns också många exempel när brukande av skogen inneburit att naturvärden gått förlorade vid slutavverkning.

Socialdemokraterna

1. Vill ni generellt se större frihet för skogsägare, med mindre tvingande rådgivning och regler när det gäller brukandet?

Ja. Vi behöver ett aktivt brukande av skogen, för att kunna ställa om samhället och skapa jobb på landsbygden. Vi behöver samtidigt bevara skyddsvärd skog, för att kunna säkerställa viktiga miljövärden. Därför anser vi att kunskapen om miljöhänsyn i skogsbruket kan utvecklas genom myndigheternas information, rådgivning och föreskrifter. Det är viktigt att detaljreglering av brukandemetoder och annat beslutas på gedigna vetenskapliga underlag, och inom ramen för en helhet.

2. Ser ni det som eftersträvansvärt att mer av skogen ägs av enskilda ägare, jämfört med skogsbolag? Om ja, varför?

Vi anser att en stark ägande- och brukanderätt är grunden för att i ökad utsträckning kunna ta tillvara skogens potential för ekonomi, klimat och miljö. Sveaskog har en viktig roll att spela och ska vara ett föredöme, vilket framgår av statens ägarpolicy och har varit en viktig del i bolagets arbete under många år. Ska vi nå de nationella målen är det viktigt att såväl offentliga som privata skogsägare tar ett stort ansvar för ett hållbart skogsbruk.

3. Delar ni bilden att markägarnas skötsel har skapat en stor del av dagens naturvärden i skogen?

Ja.

Miljöpartiet

1. Vill ni generellt se större frihet för skogsägare, med mindre tvingande rådgivning och regler när det gäller brukandet?

Nej. Skogsägarna har redan stora friheter såsom lagstiftningen ser ut idag. I över 30 år har ”frihet under ansvar” varit devisen som skogspolitiken utgått ifrån. Resultatet av dagens lagstiftning är att vi visserligen kan se en viss positiv utveckling i skogen men den övergripande trenden för skogens ekosystem är negativ.

Dagens skogsbruk är inte hållbart. Det vore exempelvis oerhört olyckligt om Moderaternas förslag om att det inte ska vara tillåtet att inventera på privat mark, blir verklighet. Det behövs både viss fortsatt frihet och tydligare styrning. Skogspolitiken har gynnat ett intensivt brukande och artfattiga, plantageliknande skogar, som både är sårbara för klimatförändringar och orsakar stora utsläpp av markbundet kol.

Den modell av frihet under ansvar som finns i skogspolitiken behöver utvecklas med modeller där skogsägare enkelt kan utveckla gröna skogsbruksplaner och enklare kan få oberoende rådgivning. Äganderätten stärks om skogsvårdslagen moderniseras och anpassas till EU-rätten.

Miljöpartiet anser att det är en fördel om skogsvårdslagen införlivas helt i Miljöbalken, eftersom det är onödigt krångligt för myndigheter och medborgare med flera lagrum. Lagen då den uppfylls måste leda till skärpt naturhänsyn, att miljömålen nås och att Sverige uppfyller EU:s naturvårdsdirektiv, ny rättspraxis och internationella åtaganden. Så är det tyvärr inte idag.

Från myndigheterna måste kommunikationen gentemot skogsnäringen förbättras, så att skogsägare förstår lagkrav kring klimat, miljö och kulturvård samt vad som är frivilliga åtgärder som skogsägaren kan bidra med och som också kan gynna skogsägarens ekonomi till exempel vad gäller naturvårdande skötsel, klimatanpassning, bättre ståndortsanpassning och åtgärder för friluftslivet.

2. Ser ni det som eftersträvansvärt att mer av skogen ägs av enskilda ägare, jämfört med skogsbolag? Om ja, varför?

Det är eftersträvansvärt att vi har skogsägare som bryr sig om skogen och naturen. Det kan ses som en viss fördel att vi har många enskilda skogsägare, eftersom syftet med att äga skog för många är annat än produktion, till exempel rekreation eller att bevara en vacker skog för sina barn, vilket kan gynna skogen som ekosystem.

Många av skogsägarna är ofta i händerna på skogsbolagen vid avverkning. Virkespriserna är mycket låga, vilket missgynnar de enskilda skogsägarnas arbete med såväl skogsvård som naturvård. Det finns dessutom bättre och sämre skogsbolag. Vi vill se att fler av de stora skogsbolagen satsar mer på hyggesfritt skogsbruk och en utveckling mot mer hushållning av skogen som en begränsad resurs, och cirkulära affärsmodeller.

3. Delar ni bilden att markägarnas skötsel har skapat en stor del av dagens naturvärden i skogen?

Det är en alldeles för förenklad bild. Ibland är det verkligen så att en enskild skogsägares egna tankar om brukningsmetoder och naturvårdsinsatser gett ökade naturvärden. Till viss del ser vi att marknadens krav, till exempel cerifieringsarbetet gett resultat i sparade nyckelbiotoper.

Till viss del ser vi att vissa skogsbrukare bidragit genom att låta skog få stå kvar genom att de kanske inte varit så aktiva skogsbrukare. Men vi ser ju framförallt att det moderna kalhyggesbruket bidrar med utarmning av naturvärden, fragmentisering av skogslandskapet och allt artfattigare skogar. Vi behöver fler skogsägare som tar ansvar att utveckla ett mer naturinriktat skogsbruk, men som också mot ersättning vill skydda värdefull natur. För att det ska bli möjligt måste vi få en grönare skogsvårdslag samt avsätta mer pengar till skydd och skötsel av natur i statsbudgeten. Det är Miljöpartiet helt för.

Centerpartiet

1. Vill ni generellt se större frihet för skogsägare, med mindre tvingande rådgivning och regler när det gäller brukandet?

Ja. Att värna om äganderätten och se till att lagstiftningen ”frihet under ansvar”, med enkla men tydliga regler, ligger fast är en central princip i Centerpartiets politik. Den svenska skogen skapar jobb och välfärd samt har en stor betydelse för oss att nå klimatomställningen. Därför är det viktigt att ägande, ansvar och befogenheter går hand i hand. Att detaljreglera användningen av all skogsmark är varken önskvärt eller görbart och Sverige har visat hur man kan sköta skogar på ett bra sätt så andra länder kan ta lärdom av oss i stället för att börja detaljreglera skogsbruket.

Från Januariavtalet har Centerpartiet förhandlat fram viktiga reformer för ett förändrat strandskydd och stärkt äganderätt, där friheten och ansvaret ska ge Sveriges skogsägare fler valmöjligheter att välja skyddsformer och genom att frivillighet alltid ska vara utgångspunkt när skog ska skyddas. Stärkt äganderätt skulle gynna skogsnäringen och se till att Sverige att leva upp till sina internationella klimatlöften i Parisavtalet.

2. Ser ni det som eftersträvansvärt att mer av skogen ägs av enskilda ägare, jämfört med skogsbolag? Om ja, varför?

Skogen ska kunna gynnas av många som har avsikten att bruka och vårda om skogen på bästa sätt. Passionerade skogsägare och brukare har olika och kompletterande kunskaper om hur skogen bäst förvaltas och vi utgår ifrån principen att det som man äger, det förvaltar och vårdar man också. Anledningen till att vi har en rik biologisk mångfald i skogen är att olika ägare har olika intressen, och det vill vi bejaka.

Det finns många dåliga exempel på när staten har styrt skogsskötseln på ett dåligt sätt, som förstört stora naturvärden. Om det är en enskild skogsägare eller ett lokalt skogsbolag, det spelar mindre roll så länge skogen brukas och vårdas på rätt sätt. Centerpartiet anser att i de fall mark ska skyddas så ska det i första hand ske genom att enskilda skogsägare kan få bytesmark av staten eller få köpa ersättningsmark från staten.

3. Delar ni bilden att markägarnas skötsel har skapat en stor del av dagens naturvärden i skogen?

Ja. Skogslagstiftning som infördes 1993, som vi kallar frihet under ansvar, slog fast balansen mellan miljö och produktion och har lett till att det mesta i skogen blivit bättre. Vi har bland annat mer löv, fler grova lövträd, mer död ved, och mer gammal skog. Men vi kan bli ännu bättre på att balansera tillväxt och naturvård och därför behövs mer forskning på hur vi kan hantera naturvården i våra produktionsskogar.

En skog med höga naturvärden är viktig att vårda. I skogar med höga biologiska värden är variation den viktigaste faktorn, och det är viktigt att Sverige har ett levande och långsiktigt hållbart skogsbruk som inte hotar viktiga naturvärden eller värdefulla skogsområden. Därför väljer många markägare och brukare att avsätta dessa områden frivilligt, och det finns också vissa möjligheter att få ersättning för att bevara områden genom formellt skydd, så kallat områdesskydd.

Det är viktigt att markägare och brukare får vara med i hela processen. Därför har Centerpartiet i skogspropositionen, som var en del av Januariavtalet, förhandlat fram att frivillighet ska vara en grund och ett huvudsakligt arbetssätt för myndigheterna vid formellt skydd. Det svenska samhällsbygget har byggt på tillit och förtroende mellan medborgare och staten. Genom att informera och göra skogsägare delaktiga hur man både kan ha en bra naturvård och tillväxt så kommer vi att nå betydligt längre än med detaljstyrning och straff.

Liberalerna

1. Vill ni generellt se större frihet för skogsägare, med mindre tvingande rådgivning och regler när det gäller brukandet?

Vet ej. Skogsägare måste få möjlighet att ta hand om och sköta sin skog. Utgångspunkten måste vara att skogsägarna vill bruka skogen så att produktionsmålet och miljömålet båda nås. Miljövården i skogen fungerar inte utan skogsägarnas engagemang och aktiva medverkan. Rådgivningen är ett stöd till skogsägarna och får inte vara tvingande.

2. Ser ni det som eftersträvansvärt att mer av skogen ägs av enskilda ägare, jämfört med skogsbolag? Om ja, varför?

Ja. Små skogsägare uppvisar generellt mer av långsiktigt förvaltarskap där miljö- och produktionsmålen balanseras på ett bra sätt än vad de stora skogsägarna gör. Man känner sin skog och man tar hand om den. Det småskaliga skogsägandet bidrar också till målet om en levande landsbygd. Liberalerna vill att mer av Sveaskogs innehav säljs ut får att på så sätt öka antalet små skogsägare.

3. Delar ni bilden att markägarnas skötsel har skapat en stor del av dagens naturvärden i skogen?

Ja. Hur skogen sköts är helt avgörande för de naturvärden som finns där. Utan engagerade markägare är det omöjligt att väsentligt förbättra situationen för skogens ekosystem och för de hotade arterna.

Kristdemokraterna

1. Vill ni generellt se större frihet för skogsägare, med mindre tvingande rådgivning och regler när det gäller brukandet?

Ja. Skogsägaren bör ha möjlighet till rådgivning men ej av tvingande art. Vi anser att skogsvårdslagen har fungerat bra under många år och att dess regler bör räcka även under en överskådlig framtid.

Vi anser att skogsvårdslagens två pelare produktion och naturvård är en bra modell. I dagsläget ser vi en övervikt åt naturvårdshållet (till exempel hur skogsbrukandet hindras av en märklig implementering av art- och habitatdirektivet och fågeldirektivet i Sverige).

2. Ser ni det som eftersträvansvärt att mer av skogen ägs av enskilda ägare, jämfört med skogsbolag? Om ja, varför?

Ja. För att uppnå mångfald i skogen tror vi att ett mångfald i ägandet är den bästa lösningen. Privat ägande ger förutsättningar för ett mer differentierat skogsbruk än om ägandet koncentreras till ett fåtal stora skogsägare då varje enskild ägare har egna tankar om hur skogen ska skötas.

3. Delar ni bilden att markägarnas skötsel har skapat en stor del av dagens naturvärden i skogen?

Ja. I praktiken har alla värden skapats av skogsägarnas skötsel, som enligt fråga två alltså varierar stort på grund av olika drivkraft hos olika personer.

Moderaterna

1. Vill ni generellt se större frihet för skogsägare, med mindre tvingande rådgivning och regler när det gäller brukandet?

Ja, vi vill att landets skogsägare ska få bruka sin skog efter eget huvud. Det har varit en framgångsrik modell hittills. Sveriges skogsägare lyckas kombinera hög virkesproduktion med höga naturvärden. Tyvärr hotas denna frihet av klåfingriga byråkrater – både i Sverige och inom EU – som vill detaljstyra det svenska skogsbruket.

2. Ser ni det som eftersträvansvärt att mer av skogen ägs av enskilda ägare, jämfört med skogsbolag? Om ja, varför?

Vi ser det som önskvärt att det finns ett brett skogsägande i Sverige. Det stärker förutsättningarna för människor att bo och verka på landsbygden. För att ytterligare bredda ägandet har vi föreslagit att i ett första steg sälja 20 procent av Sveaskogs skogstillgångar, i huvudsak i små fastigheter och när det är möjligt till personer med lokal anknytning. Samtidigt vill vi att samma regler för brukande ska gälla för alla typer av ägare.

3. Delar ni bilden att markägarnas skötsel har skapat en stor del av dagens naturvärden i skogen?

Ja, det är vår bild. Det gäller både skogsbruket och jordbruket, som skapar några av de mest artrika miljöer vi har i form av ängsmarker. Siffror visar också att hyggenas storlek har minskar över tid och mängden död ved – som gynnar artrikedomen – har ökat. Sveriges skogsägare gör ett bra jobb.

Sverigedemokraterna

1. Vill ni generellt se större frihet för skogsägare, med mindre tvingande rådgivning och regler när det gäller brukandet?

Ja. En lång rad rutiner för framförallt skydd av natur har under de senaste årtiondena lett till att det för skogsägarna blivit allt mer oförutsägbart huruvida man kommer att kunna avverka skog som når lagens slutavverkningsålder. Därmed minskar viljan att satsa på skogsskötsel. Det behövs mycket tydligare och enklare regler i skogar där skogsbruk är pågående markanvändning.

2. Ser ni det som eftersträvansvärt att mer av skogen ägs av enskilda ägare, jämfört med skogsbolag? Om ja, varför?

Vi anser att den proportion vi i dag har är lagom. Det finns dock tecken på att skogsbolag får förtur att köpa mark som kommer ut på marknaden som kompensation för att de avsätter skog till formellt skydd. Detta sker då på bekostnad av enskildas möjlighet att köpa skog och kan leda till en minskning av andelen enskilt ägd skog. Detta motsätter sig Sverigedemokraterna. Dessutom bör arealen enskilt ägd skog som faktiskt brukas, inte minska.

3. Delar ni bilden att markägarnas skötsel har skapat en stor del av dagens naturvärden i skogen?

Det vore bättre att uttrycka det som att det går väl att driva skogsbruk och nå höga naturvärden samtidigt. Vi har massor av naturvärden i Sveriges brukade skogar, inklusive i dem som brukats i hundratals år.

Det finns gott om exempel på att skötseln i sig skapat naturvärden:

• Övergångszoner mellan jord- och skogsbruk är viktiga för många arter och de är ju en följd av skötsel.
• Likaså har planteringar av tidigare utarmade betesmarker i Götaland skapat en stor del av de skogar som nu finns där.
• Vidare är det helt klart att en brukad skog som ökar i ålder också får större artrikedom än en yngre skog, men detta gäller såväl i naturligt uppkomna skogar efter exempelvis brand, som i brukade skogar.