Vandring som belyser fjällens hotade doldis

Vid foten av de jämtländska fjällen breder den fjällnära skogen ut sig, en naturtyp som ofta hamnar i skymundan inom vandringsvärlden. Naturskyddsföreningen i Jämtland-Härjedalen och Jämtlands skogsgrupp vill med sitt projekt ”Vandra fjällnära” kasta ljus över den storslagna naturen med karakteristiska myrmarker och långsamt växande granskogar.

– Skogarna nyttjas väldigt lite, det är inte många som vistas i dem. I stället blir det trängsel vid några få platser. Vi vill visa turister att det finns mer att upptäcka, säger Maria Danvind, verksamhetsutvecklare på Naturskyddsföreningen i Jämtland-Härjedalen och en av initiativtagarna.

Hon beskriver projektet som en manifestation för att uppmärksamma den storartade naturen. Mellan juni och oktober bjöds deltagare in till att vandra någon av de drygt hundra delsträckorna med olika svårighetsgrad som gruppen sett ut. Vandraren planerar själv sin rutt med start- och målpunkt som vägledning.

Etapperna är mellan fem kilometer och fyra mil och bildar tillsammans en vandringssträcka på över 100 mil som slingrar sig genom länet.

– Det finns fortfarande så mycket sammanhängande fjällnära skog kvar. Till skillnad från låglandets många virkesåkrar och till synes oändliga kalhyggen, säger Peo Eriksson, som är en del av projektets arbetsgrupp.

För att illustrera det unika värdet visar Maria Danvind och Peo Eriksson vägen genom skog som en av delsträckorna löper genom. Med Sonfjällets nationalpark i periferin, delvis dolt under tunga moln, tar vi oss fram i det kärva landskapet. Någon led finns inget behov av, den glesa skogen gör det lättframkomligt. De höga naturvärdena i området märks direkt. Redan efter några hundra meter möts vi av flerhundraåriga granar och rödlistade arter som garnlav och vedflamlav.

Fjällnära skogar kännetecknas av en hög andel gamla träd. Snedvridna högstubbar och så kallade lågor, döda liggande träd, är viktiga inslag för den biologiska mångfalden. En del av skogen vi vandrar genom är naturreservat, men merparten
är oskyddad och vi möts av både avverkade ytor och områden anmälda för avverkning.

– Grundidén är att uppmärksamma hoten, eftersom avverkningsanmälningarna inom de här skogarna har ökat de senaste åren. Men vi ville göra något i positiv anda, därför kopplade vi på det andra syftet – att uppleva, berättar Maria Danvind.

Deltagarna i projektet uppmuntrades att dokumentera sina upplevelser och dela dem i sociala medier.

– Vi ville skapa interaktion mellan de vandrande deltagarna och andra utan att generera platser dit alla åker, säger Maria Danvind.

Maria Danvind och Peo Eriksson identifierar flera rödlistade arter bland fjällbjörkar och granar med knotiga nedåtböjda grenar och decimeterlånga hängen av garnlav. En stund i det avverkningsanmälda området räcker för att hitta spår av tretåig hackspett och flera nära hotade lavar. Trots det beviljades tillstånd för avverkning, utan att Skogsstyrelsen gjort något fältbesök i skogen.

– Det behövs nästan arter som är ännu högre upp på rödlistan för att skogarna ska betraktas som skyddsvärda. Här har vi hittat fyra eller fem nära hotade arter, men med mer tid skulle vi nog hitta fler, säger Maria Danvind.

När projektet drog i gång i mars var tanken att inkludera alla län med fjällnära skog, men tiden för att hinna påbörja manifestationen var knapp och gruppen beslöt sig för att fokusera på Jämtland. Men även om projektet officiellt är över för i år, ser Maria Danvind och Peo Eriksson inte det som dess slut.

– Vi har planer på att fortsätta nästa sommar, det vore tråkigt att sluta nu, säger Maria Danvind.