Våren kommer allt tidigare

För många i södra Sverige har det varit en lång och frusen väntan på våren. Men till slut kom värmen och sedan några veckor tillbaka är (den meterologiska) våren här i nästan hela landet.

Men var verkligen våren så sen i år? Ja, om man jämför med förra året, då våren kom omkring en månad senare i södra Sverige. Men inte om man jämför med vårens normala ankomst till olika delar av landet under perioden 1960-1990.

– Från meterologiskt håll är det inget anmärkningsvärt med årets vår. Mer ovanligt är de för årstiden varma temperaturer som uppmätts i Stockholm de senaste dagarna, säger Maria Staerk, meterolog på SMHI.

Merparten av Götaland och Svealand fick meterologisk vår mellan 2-5 april, det vill säga sju dagar i sträck med dygnsmedeltemperatur över noll grader. Till Norrland kom våren mellan 6-10 april.

Det innebär att våren var 2-3 veckor sen i Götaland, 1-2 veckor sen i Svealand, men i normal tid i södra Norrland. I stora delar av norra och västra Norrland kom den meterologiska våren omkring två veckor tidigare än medelvärdet för perioden 1960-1990.

Våren kommer tidigare längre norrut

Att även de biologiska vårtecknen kommer allt tidigare ju längre norrut man befinner sig på norra halvklotet, har nyligen bekräftats i en stor global studie. Trenden är speciellt tydlig sedan slutet av 90-talet.

Forskarna har tittat på 743 fenologiska studier över vårens ankomst över hela norra halvklotet i tidsserier 86 år tillbaka och jämfört detta med hur tempereraturen utvecklats i regionerna.

Man har kunnat se att vårtecknen i naturen kommer allt tidigare ju längre norrut man befinner sig. Denna effekt är betydligt större än vad man tidigare trott och förklaras av att uppvärmningen av landytan är mer påtaglig norrut än söderut.

Exempelvis kan man på breddgrader som Kalifornien och södra Spanien se att våren kommer ungefär en dag tidigare jämfört med för tio år sedan.

Flyttar man sig norrut ser man att årstidväxlingen kommer cirka fyra dagar tidigare för varje 10:e breddgrad. Det innebär att i höjd med Paris kommer vårtecknen fyra dagar tidigare än för tio år sedan och i Arktis kommer de upp till 16 dagar tidigare.

Problem för vissa flyttfåglar

Forskarna tror att detta bland annat kan innebära ett problem för vissa flyttfåglar. Eftersom förskjutningarna i årstiderna är så mycket större längre norrut gör det att flyttfåglarna blir ”sena” i sin ankomst till sitt norra boende. Knoppar och skott växer upp tidigare och fåglarna går på detta sätt miste om viktig näring.

Svenska fenologinätverket samlar sedan 2011 in observationer av vårtecken i hela Sverige. I arbetet deltar både professionella forskare och frivilliga.

– Vi ser tydligt att vårtecknen kommer tidigare i Sverige. Satellitbilder visar att lövsprickningen infaller två veckor tidigare än på 80-talet. Björk- och gräspollen kommer till exempel i genomsnitt 1,5-3 veckor tidigare, säger Kjell Bolmgren, samordnare för Svenska fenologinätverket.

Idag finns exakta mätningar av hur temperaturen förändras runt jorden. Målet med Svenska fenologinätverket är att se hur naturens kalender påverkas och hur växter och djur svarar på klimatförändringar.

– Det är väldigt svårt att förutsäga hur ekosystemen samspelar med temperaturförändringar. Vi ser att olika arter påverkas på olika sätt. Det är ett spännande forskningsområde som fått förnyat intresse de senaste decennierna.

Den 29 april-2 maj öppnar Svenska fenologinätverket sin webbportal (http://www.varkollen.se/) där alla är välkomna att delta genom att skicka in sina observationer av vårtecken.

Men redan nu kan du posta dina vårtecken på Sveriges Naturs Facebooksida!

LÄS MER: 2017 ett av de varmaste åren hittills

Externa länkar:

SMHI – Vårens medeltempetratur i Sverige 1860-2017

SMHI – Vårens ankomst 2018

Svenska fenologinätverket