En klar majoritet i undersökningen är mycket oroade över tillståndet i världen och vill göra mer för att skydda planeten. Foto: Getty
Världens medborgare vill agera för klimatet
Majoriteten av människorna i världens 20 största ekonomier visar starkt stöd för att agera för klimatet, enligt en ny enkätundersökning. Svenskar är dock mindre oroade än andra.
Tre av fyra personer inom G20-länderna tror att jorden närmar sig irreversibla ”tipping points”, omfattande förändringar i klimatsystemet som vid en viss punkt blir permanenta, på grund av mänskliga handlingar. Det fastslår en enkätstudie som nyligen publicerades, där inställningen till klimat- och miljöfrågor har undersökts hos ungefär 20 000 personer i 20 länder – däribland Sverige.
En klar majoritet av människorna som deltog i undersökningen är mycket oroade över tillståndet i världen och vill göra mer för att skydda planeten.
– Världen vill ha handling. Det finns ett offentligt mandat för djupt transformativa åtgärder och folk vill inte att ekonomin ska fortsätta drivas som den gör nu, med fokus enbart på BNP och ekonomisk tillväxt på bekostnad av allt annat, säger Owen Gaffney, huvudförfattare till rapporten och kommunikationschef för Global Commons Alliance.
Överraskande hög medvetenhet
Enkätstudien, genomförd av Global Commons Alliance och Ipsos MORI, gjordes innan FN:s klimatpanel IPCC presenterade sin senaste klimatsammanställning häromveckan. Den rapporten varnar för att jorden är på väg att bli 1,5 grader varmare än förindustriell tid runt 2030.
IPCC:s rapport har fått väldigt stort genomslag i medierna – men enligt Owen Gaffney syns det tydligt i deras rapport att människor var väl medvetna om det allvarliga läget för planeten redan innan.
– Det var överraskande hur många som faktiskt har viss kunskap om tipping points och är medvetna om de riskerna. Vilket på många sätt är bra, för det betyder att vi inte går i sömnen mot katastrofen.
Attityder skiljer sig mellan länder
En skillnad som märks tydligt i rapportens resultat är hur attityderna till klimatet skiljer sig mellan länder i den globala södern och rikare industriländer. Människor i länder som Indonesien och Sydafrika är mer villiga att skydda natur och värna om klimat än i Tyskland, Japan och USA.
– Det förväntade jag mig inte. Det verkar som att människor i tillväxtländer utan tvekan är villiga att göra mer, och att man ser att fördelarna med det överväger kostnaderna, säger Owen Gaffney.
Enligt honom kan en anledning till skillnaden vara att människor i tillväxtländer har mött större miljöproblem än de i rikare länder. Till exempel kan de befinna sig närmare ekosystem som är utsatta för mycket stress, såsom regnskogarna i Amazonas och Indonesien, och är därför mer medvetna om klimatförändringarnas omfattning.
– En annan förklaring kan vara att människor i rikare länder är isolerade från förändringarna. De kanske har en partiskhet i att inte vilja ändra sina beteenden eller erkänna att deras konsumtionsmönster påverkar planeten i en sådan omfattning.
Lägre ambition i Sverige
Globalt sett vill i genomsnitt 83 procent av människorna i G20-länderna göra mer för att ta hand om planeten och återställa naturen. I Sverige är siffran lägre – 74 procent. Vad det beror på är inte fastställt, men Owen Gaffney har en teori om att nationalitet kan spela in som en anledning. Forskarna har nämligen tittat på människors syn på nationalitet – känner de sig knutna till sin nationella identitet eller har de en mer global sådan?
– Vi fann att människor som identifierar sig som världsmedborgare tenderar att vara mer medvetna om vad som händer med klimatet och miljön. De med nationell identitet är inte lika medvetna och mindre bekymrade. Så det kan vara någonting här i Sverige och i andra rika länder, att människor med mer nationell identitet har lägre förståelse för tipping points.
