Vart femte kalhygge var gammal skog

Forskare från Lunds universitet har samkört nationella skogsinventeringsdata från mer än 90 000 inventeringsytor med en statlig databas som dokumenterar nästan en miljon enskilda avverkningar.

Resultaten visar att minst 19 procent av alla kalhyggen mellan 2003 och 2019 var oskyddade områden med gammal skog som troligen aldrig kalavverkats tidigare.

Tar hundratals år för återhämtning

– Det är skrämmande att detta ens kan vara ny forskning. Det har pågått så kraftigt under så lång tid. Sedan jag började läsa på universitetet har en fjärdedel försvunnit, säger Anders Ahlström, naturgeografiforskare vid Lunds universitet, till Sveriges Natur.

Den femtedel av Sveriges skogsyta som aldrig varit kalhygge krymper snabbt. Om skogsbruket inte ändras kan landets sista naturliga gamla skogar vara försvunna till 2070, enligt studien.

– Vi får inte tillbaka dem under överskådlig framtid, säkert hundratals år. Det här är skogar där träd har dött, nya kommer upp och där arter har levt under väldigt lång tid. Vi vet inte exakt hur detaljerna i ekosystemet kommer bli, men vi vet att naturliga skogar försvinner.

”Väldigt speciella ekosystem”

Skog som aldrig har avverkats, även kallad kontinutitetsskog, är livsviktig för många arter. I Sveriges Natur 4-2021 skrev vi om hur levnadsmiljön för svampen goliatmusseron riskerar försvinna i Västerbotten.

Enligt en studie av SLU Artdatabanken, på beställning av WWF, hotas hundratals lavar, svampar och fjärilar av kalhyggesbruket.

Sedan 2019 har avverkningarna i svensk skog ökat. Forskarna bakom Lundstudien blev själva tagna av hur snabbt utvecklingen har gått för den gamla naturliga skogen.

– Det här är väldigt speciella ekosystem, inte plantager. De är värdefulla för oss människor också, säger Anders Ahlström.