Vattenkraft – värre än kol för klimatet?
Vattenkraft har ofta setts som en klimatvänlig energikälla. Men flera studier pekar på att den tvärtom frigör stora mängder växthusgaser, speciellt i tropiska miljöer. Något som svenska myndigheter ändå är med och finansierar.
Vid Kwanzafloden i Angola byggs just nu ett storskaligt vattenkraftverk. Totalt kommer ett område på 16,6 kvadratkilometer att vattenfyllas. Dammväggen i det så kallade Caculo Cabaça-projektet kommer att bli 103 meter hög och 553 meter bred vilket gör anläggningen till en av de största som någonsin byggts på den afrikanska kontinenten.
Svenska Exportkreditnämnden, EKN, överväger för närvarande att återförsäkra en del av projektet så att svenska entreprenörer ska få betalt om deras ersättningar från Angola, eller från andra finansiärer, skulle utebli.
Detta är ett av många vattenkraftsprojekt som kan få finansieringshjälp från svenska myndigheter eller statligt ägda företag. Enligt Sveriges Naturs kartläggning handlar det om miljardbelopp som går till, eller kommer att gå till, vattenkraft. Men det exakta värdet av dessa satsningar har inte gått att få fram, bland annat för att flera planerade affärer har belagts med sekretess.
Många av de projekt som finansieras med svenska skattepengar uppges vara klimatvänliga eller klimatneutrala. Det gäller till exempel vattenkraftsatsningar i tropiska miljöer genom fonderna Climate Investor One och Renewable Energy Asia Fund II som delfinansieras av det statligt ägda riskkapitalbolaget Swedfund.
Sverige är också stor finansiär av den gröna klimatfonden, Världsbanken och ett antal andra multilaterala aktörer som har vattenkraft i sina satsningar. Många av dessa aktörer ser energislaget som ett sätt att uppnå Parisavtalets mål att minska den globala uppvärmningen.
Men frågan är om det stämmer. Under senare år har det dykt upp en rad forskningsrapporter från ansedda universitet som pekar på att vattenkraften under vissa omständigheter till och med kan vara värre för klimatet än vad kolkraft är.
Detta beror på att organiskt material bryts ner till koldioxid och metangas. När en damm fylls med vatten hamnar skog och annan vegetation under ytan och omvandlas så småningom till växthusgaser när vegetationen bryts ner. Det kol som tidigare har funnits lagrat i växterna kommer då att frigöras.
Christer Nilsson, professor emeritus i ekologi vid Umeå universitet, är en av de svenska forskare som har tittat mest på vattenkraftens klimatpåverkan. Han anser att det inte råder någon tvekan om dess stora bidrag till växthuseffekten, speciellt inte när den byggs i tropiska miljöer. Men även den svenska vattenkraften har skapat stora utsläpp av växthusgaser genom åren, särskilt när man dämt över torvmarker, hävdar han.
Men störst är problemen i tropiska miljöer.
– Det är inte ovanligt att vattenkraft kan leda till större utsläpp av växthusgaser än om man eldar kol för att generera samma mängd energi, säger Christer Nilsson.
Detta beror på att det finns stora mängder kol som är bundet i regnskog. När regnskogen skövlas försvinner kolet rakt upp i atmosfären, förklarar han.
Enligt Christer Nilsson finns det inga sätt att göra vattenkraften klimatvänlig.
– Det klokaste man kan göra är att låta bli att bygga ut vattenkraften. Det är mer hållbart att satsa på förnybara energikällor som sol och vind, säger han.
Christer Nilsson påminner också om andra negativa effekter som stora vattenkraftsprojekt har på lokala ekosystem och för lokalbefolkningen. Folkomflyttningar är till exempel vanliga vid storskaliga projekt.
I den miljökonsekvensbeskrivning som gjorts inför vattenkraftsprojektet vid Kwanzafloden i Angola diskuteras många av dessa aspekter i en 280 sidor tjock rapport. Ett kort avsnitt handlar om utsläpp av metangas men utredarna specificerar inte hur stora dessa beräknas bli och bedömer dem som ”försumbara”.
Svenska Exportkreditnämnden, som överväger att återförsäkra kraftverksbygget i Angola, uppger att myndigheten är skyldig att redovisa eventuella utsläpp av växthusgaser som överstiger 25 000 ton koldioxidekvivalenter per år till OECD. Men i detta fall är det Tysklands exportkreditnämnd, Euler Hermes, som har rapporteringsansvaret enligt den genomförda miljökonsekvensbeskrivningen.
Enligt Malin Alm Gerentz, presskommunikatör på svenska Exportkreditnämnden, finns det en generell förbättringspotential när det gäller mätning och uppskattning av metangasutsläpp från vattenkraft, speciellt i ljuset av de nya verktyg som utvecklats under senare år, skriver hon i ett mejl till Sveriges Natur.
Svenskt stöd till vattenkraft
Exportkreditnämnden (EKN) är en myndighet som främjar svensk export genom att ställa ut statliga garantier till skydd för utebliven betalning eller andra kontraktsbrott.
För närvarande överväger EKN att återförsäkra svenska företag som säljer utrustning till vattenkraftsprojektet Caculo Cabaça längs Kwanzafloden i Angola. Storleken på denna återförsäkring har belagts med sekretess liksom vilka svenska bolag som är inblandade.
Svensk exportkredit (SEK) ägs av staten och har i uppdrag att på kommersiella och hållbara grunder säkerställa tillgång till finansiella lösningar för svensk exportnäring.
SEK arbetar för närvarande med ett lån till vattenkraft. Men vilket land det rör sig om och hur stor lånesumman är, är belagt med sekretess.
Swedfund är ett statligt ägt bolag med uppdrag att bidra till minskad fattigdom genom att finansiera och utveckla hållbara företag i världens fattigaste länder. Swedfund är delägare i flera energifonder som investerar i vattenkraft världen över. Till dessa så kallade förnybara energifonder hör: Frontier, REAF II, Metier, Climate Investor One med flera. Swedfund har också lånefinansierat vattenkraftsprojekt genom organisationen Interact Climate Change Facility, ICCF.
Biståndsmyndigheten Sida, med uppdrag att minska världens fattigdom, har tidigare haft en omfattande finansiering av vattenkraft men den har under senare år minskat. Numera stöder biståndsorganet mest småskalig vattenkraft, utan tillhörande dammar. Sida är dock involverat i renovering av Karibadammen i Zambia.
LÄS MER: Ur arkivet – Skatteparadis och storskalig vattenkraft
Länkar till relevanta rapporter:
Greenhouse gas emissions from Brazil’s Amazonian hydroelectric dams
The carbon footprint of large- and midscale hydropower in China
Reducing greenhouse gas emissions of Amazon hydropower with strategic dam planning
