”Vi kommer inte gilla allt bolagen gör”

Syftet med Roburs nya fond, är enligt bolaget självt ”att styra investeringar mot en hållbar framtid”. Och det verkar vara trenden inom fondbranschen i stort, där efterfrågan från konsumenter spelar en stor roll.

– Allt fler sparare efterfrågar fonder med hållbarhetsinriktning och de fondbolag som inte möter efterfrågan tappar i konkurrenskraft, säger VD för fondbolagens förening Fredrik Nordström till Sveriges Natur.

Smutsiga verksamheter

Och det finns ett stort behov av att ställa om bankernas investeringar enligt hållbara principer. Enligt en granskning som Amnesty och Fair Finance Guide gjorde 2015 har svenska banker traditionellt sett haft stora innehav i smutsiga verksamheter som skadat både miljön och mänskliga rättigheter, exempelvis Shell, Dow och Goldcorp. Enligt granskningen uppvisade Swedbank, med ett aktivt hållbarhetsramverk, dock ett större påtryckningsarbete mot ohållbara bolag i sina innehav än andra svenska banker.

Men det blir ingen lätt sak att rikta om investeringarna globalt sett. Enligt FN kommer det krävas uppemot 7 000 miljarder USD årligen fram till 2030 för att uppnå de 17 globala hållbarhetsmålen.

– Detta är nästan en tiondel av världens totala ekonomi och 600 gånger Sveriges årliga statsbudget, vilket är hisnande summor. Och där har vi den ekonomiska motivationen bakom varför vi har startat fonden, säger David Stenlund, en av förvaltarna för fonden Global Impact och fortsätter:

– Det är egentligen inte det som fonden exkluderar som gör fonden unik, det nya med Global Impact är att vi aktivt väljer företag som efter att de klarat alla grundanalyser för hållbarhet och CSR dessutom har verksamheter som redan idag direkt bidrar till att uppfylla de globala målen.

Övergripande trend

Fokus för fonden är att hitta de bolag som har störst möjlighet att bidra till målen och det är väldigt få bolag som till 100 procent bedriver sådan verksamhet, menar David Stenlund. Kravet är att minst 15 procent av bolagets omsättning ska komma från verksamheter som bedöms bidra till att uppfylla målen. För de bolag som fonden hittills investerat i är siffran 50 procent. Fredrik Nordström menar att den här typen av fondportfölj följer en övergripande trend:

– I början var det vanligast med fonder som valde bort vissa bolag, men nu ser vi snarare en trend där. fonder väljer in bolag med en verksamhet som förväntas ha en mer direkt positiv effekt på hållbarhetsmålen. 

Men det är inte helt oproblematiskt att få in 17 globala mål i fondens portfölj, menar David Stenlund:

– Det har indirekt blivit mer fokus på vissa mål då det är lättare att hitta relevanta investeringskandidater för dessa. Just nu har vi stort fokus på mål 13 och 7 med ca 46 procent av bolagen vi äger som bidrar inom kategorin förnyelsebar energi. Detta beror delvis på att dessa bolag ser attraktiva ut rent ekonomiskt. Fondens mål är ju också att ge avkastning för fondandelsägarna.

Klimatomställning

Av de runt 100 bolagen som fonden investerar i finns verksamheter som bidrar till vattenrening och utsläppsbegränsningar. Det kan också vara företag som erbjuder teknologier för klimatomställning, exempelvis förnybar energi och energieffektivitet. Ytterligare exempel är företag som är verksamma inom hälsa och medicinteknik, lågkostnadsbostäder samt sanitetsteknik.

Men det innebär inte att alla verksamheter är helt oproblematiska, enligt David Stenlund. Han påpekar att det är viktigt att ”divestera ur fossila bolag med förnuft”.

– Många av de bolag med stor omställning som är ledande inom att framställa el från förnybara energikällor har fortfarande en viss andel fossil framställning. De här företagen vill vi investera i. Ett bra exempel är Ørsted, ett danskt energibolag som fortfarande har kolbaserad energiproduktion men nu har beslutat att helt ställa om till förnybar energi. De investerar stort för att uppnå sin vision.

Och det finns en del andra kontroversiella verksamheter som är svåra att undvika, enligt Stenlund. I dagsläget kan fonden exempelvis investera i företag som framställer plast från fossila bränslen. I bästa fall rör det sig då om medicinteknikföretag som framställer medicinsk utrustning från plast eller företag som producerar sanitetslösningar.

– Trots de mycket högt ställda krav vi har för att fonden ska kunna investera i ett bolag så kommer vi inte alltid att gilla allt företagen gör, säger David Stenlund.

Högre risker

Att bolag producerar i utvecklingsländer innebär högre risker ur ett hållbarhetsperspektiv men samtidigt är det något som kan vara mycket positivt om det görs på rätt sätt, tycker David Stenlund:

– Bolag som inte tar tillräcklig hänsyn till arbetares villkor, som använder barnarbete och som i övrigt inte lever upp till de vedertagna internationella konventioner som finns investerar vi inte i. Även det motsatta gäller i vissa fall. När det t ex gäller medicinteknikföretag vill vi gärna se att de inte bara säljer i västvärlden. Vi investerar globalt vilket inkluderar tillväxtekonomier och faktum är att många av de mest intressanta miljöteknikföretagen finns i tillväxtländer.

Markkonflikter är en aspekt som ofta hamnar i kläm, exempelvis när västerländska storföretag tvångsförflyttar lokalbefolkning för att göra plats för sin verksamhet. Ett typexempel, som Sveriges Natur skrivit om tidigare, är gruvverksamhet. David Stenlund menar att sådana bolag faller bort redan i fondens initiala hållbarhetsanalys:

– En faktor vi tittar på för företag utöver bolagens generella CSR- och hållbarhetsarbete är just om de är inblandade i kontroversiell verksamhet. Om de är inblandade i markkonflikter har de ofta en för hög risknivå i den delen av analysen, för att vi ska vilja investera i dem.

LÄS MER: Spara grönt till barnen

LÄS MER: Låt pengarna jobba – med grön profil