Vilda ryggradsdjur försvinner i rasande takt

WWF:s rapport Living planet report publiceras vartannat år. De visar på en oupphörligt negativ utveckling där populationerna för vilda ryggradsdjur minskar. I år bygger rapporten på en granskning av nästan 35 000 populationer av 5 495 olika arter i hela världen.

Värst drabbade är ryggradsdjur som lever i sötvatten där WWF noterar en minskning med i genomsnitt 85 procent hos alla populationer sedan 1970. Bland de landlevande ryggradsdjuren är minskningen 69 procent och bland marina ryggradsdjur 56 procent.

– Orsakerna är flera, men omvandling av mark- och vattenmiljöer är den främsta. Man gör om eller förstör markområden för exploatering av naturresurser för livsmedelsproduktion eller för energi eller jakt. Arter trängs bort från sina livsmiljöer. Andra orsaker är föroreningar och klimatförändringarna, säger Olle Forshed, expert på regnskog och tropiskt skogsbruk på WWF.

Många ryggradsdjur försvinner i Latinamerika

Geografiskt är Latinamerika och Karibien värst utsatt. Här har populationerna av vilda ryggradsdjur minskat med 95 procent sedan 1970. Enligt Olle Forshed handlar det framför allt om en kraftigt negativ påverkan på groddjur i kontinentens ekosystem där markanvändningen skapat giftiga och svåra levnadsförhållanden för många arter.

– I dag har vi en avskogning på cirka 17 procent av Amazonas regnskogar. Vid 20 till 25 procent kommer skogen inte längre kunna fungera som regnskog och vi kommer att se ett mer savannliknande klimat som kommer att påverka inte bara kontinenten utan i förlängningen även kommer att få globala konsekvenser, säger Olle Forshed.

Läs också: Höjda röster från Amazonas

Vi närmar oss oåterkalleliga konsekvenser

I Afrika är minskningen av vilda ryggradsdjur 76 procent, Asien och Stilla havet 60 procent, Nordamerika 39 procent och Europa och Centralasien 35 procent. Enligt WWF är världen på väg mot några så kallade tipping points, eller brytpunkter, där utvecklingen nått så långt att konsekvenserna blir oåterkalleliga.

Den accelererande artdöden i Amazonas är en brytpunkt, liksom den allt svårare situationen för världens korallrev. Smältningen av istäcken kring polerna och att Atlantens havsströmmar saktar ner är två andra brytpunkter. För att stoppa utvecklingen krävs det att världens länder genomför vad de lovat genom de olika internationella avtal om biologisk mångfald och klimat som man har kommit överens om, enligt WWF.

Läs också: Korallrevens sista chans

Världens länder måste göra mer för biologisk mångfald

I slutet av oktober möts världens länder i Colombia på FN:s möte för biologisk mångfald, COP16. Inför det mötet ska alla länder ta fram en nationell strategi och handlingsplan för genomförandet av det globala ramverket för biologisk mångfald. Sveriges regering har ännu inte presenterat någon sådan strategi eller plan.

– Vi förväntar oss att Sverige och alla andra regeringar fullföljer sina åtaganden genom att faktiskt minska utsläppen, skydda mer natur och ställa om till en hållbar produktion och konsumtion. Det duger inte att bara skriva under avtal, de måste genomföras också. Sverige har exempelvis ännu inte tagit fram någon nationell plan för hur man ska leva upp till ramverket för biologisk mångfald, säger Åsa Ranung, policyexpert biologisk mångfald på WWF.

Mindre matsvinn kan hindra artdöd

Det finns också stora möjligheter att påverka situationen på individnivå genom att välja vad vi äter för mat. Anna Richert, senior matexpert på WWF, säger att en tredjedel till 40 procent av alla livsmedel som produceras i världen aldrig når våra matbord. Så bara genom att minska matsvinnet skulle vi kunna göra världens ekosystem och vilda ryggradsdjur en stor tjänst, anser hon.

– Sluta släng mat, följ Livsmedelsverkets uppdaterade rekommendationer att äta mer baljväxter, mer ekologiska livsmedel och om man nu ska äta kött, ät då bättre kött där djuren får naturbete. Vi måste ställa om vår matproduktion så att den blir mer hållbar.

Fler bergsgorillor och visenter

Den kraftigt negativa utvecklingen till trots finns ljuspunkter. Till exempel kan WWF visa att antalet visenter i Centraleuropa ökat från inga alls till 6 800 sedan 1950. Och i Virungamassivet, i Demokratiska republiken Kongo, Uganda och Rwanda ökade antalet bergsgorillor med tre procent 2010-2016 (en ny inventering ska göras inom kort).

Läs också: Visenter kan komma att återinföras i Sverige

De båda arternas positiva utveckling beror på riktade naturvårdsinsatser och skydd av deras livsmiljöer. Enligt WWF visar det att genom mer resurser på naturrestaurering och naturvård går det också att vända utvecklingen för enskilda arter.

Läs om tidigare års Living planet-rapporter:
Vilda djur minskar med nära 70 procent (2022)
Bestånd av vilda djur minskar kraftigt (2018)