Viss optimism efter tungt klimattoppmöte

Efter utdragna förhandlingar landade FN:s klimatmöte, COP26, till slut i att formuleringar om att stoppa stöd till fossila energikällor fick styrkas. Likaså sköts en fond för kompensation till fattiga länder, som drabbats av klimatförändringarnas konsekvenser, upp.

Som Sveriges Natur rapporterat tidigare har rika länders, sedan många år, utlovade kompensation till fattiga länder i stort sett uteblivit. Forskare och representanter för civilsamhället har varnat för konsekvenserna.

Redan idag lägger många låginkomstländer avsevärda andelar av sina ekonomier på att ta hand om skadorna efter naturkatastrofer. Men trots att finansieringsfonden inte blev av skedde vissa framsteg i fråga om ersättning för klimatskador. Det säger Zoha Shawoo, forskare vid Stockholm Environment Institute (SEI), som är specialiserad på klimatfinansiering.

När COP26 avslutades stod det klart att den organisation som ska hjälpa länder med hur de ska hantera klimatskador, det så kallade Santiagonätverket, ska sättas igång.

– Vi var oroliga att den inte skulle startas vid det här mötet utan skjutas fram, men det blev faktiskt en hel del framsteg kring hur den organisationen ska fungera, säger Zoha Shawoo.

Överenskommelsen från COP26 är också tydlig med att rika länder ska bekosta Santiagonätverkets arbete.

– Det är viktigt att inte förväxla det med själva finansieringen av klimatförluster, alltså den föreslagna fonden. Den fick man inte, däremot ska det startas dialoger med målet att i slutändan skapa en sådan fond.

När det gäller finansiering av låginkomstländernas klimatanpassning uppmanas de rika länderna, i klimattoppmötets sluttext, att åtminstone dubbla sina bidrag till år 2025.

– Men vi är fortfarande långt ifrån det mål på 100 miljarder dollar per år som de utvecklade länderna lovat att bidra med inom ramen för Parisavtalet, säger Zoha Shawoo.

I texten från COP26 ber de rika länderna om ursäkt för att man inte samlat ihop de pengar man lovat.

Indien satte stopp

Förutom klimatfinansiering var det mest omtalade beskedet från COP26 det som handlade om subventioner till fossila bränslen. Årets text var det första i dessa sammanhang där man uttryckligen nämner elefanten i rummet: fossila bränslen.

Fram till den sista timmen av mötet var formuleringarna i sluttexten dessutom relativt starka, så till vida att ineffektiva subventioner till fossila bränslen, alltså inklusive kolkraft, skulle ”fasas ut”. Många såg det som en stor vinst för mötets ledning och för planeten.

Att texten till slut ändrades berodde på att de stora kolproducenterna Indien och Kina vägrade att gå med på att godkänna sluttexten om formuleringen inte mildrades till ”fasa ner”. Till många länders förskräckelse fick det bli så. Mötesordförande Alok Sharma hade tårarna i halsen när han offentliggjorde överenskommelsen.

– Det är vagt formulerat och urvattnat, men nu pratar vi åtminstone om fossila bränslen och formuleringen finns där som ett ankare för framtida förhandlingar, säger Mathias Fridahl, klimatforskare vid Linköpings universitet, som var observatör under mötet.

I en annan av mötets viktiga skrivningar uppmanas världens länder att lämna in nya planer och löften om utsläppsminskningar redan nästa år, 2022, i stället för att vänta flera år till.

– Det är jag speciellt glad för. Jag hoppas att det ska ske varje år fram till 2025, när det är dags att lämna in nya löften enligt Parisavtalet, säger Mathias Fridahl.

EU:s chefsförhandlare Frans Timmermans kallar sluttexten från COP26 i Glasgow för ”historisk”. Många andra är positiva till de beslut som mötet till slut landade i, bland annat Parisavtalets regelbok och frågan om transparens kring rapporteringen av utsläpp.

Räcker inte för att nå mål

Samtidigt är kritiken mot mötets slutresultat stor. Det handlar om politiker, aktivister och representanter för civilsamhället som menar att löftena inte räcker för att uppnå de mål som sattes i Parisavtalet 2015.

Jennifer Morgan, verkställande direktör för Greenpeace International, sa till den brittiska tidningen the Guardian om sluttexten: “Den är mesig och 1,5-gradersmålet hålls bara precis vid liv”, men la också till att ”en signal har sänts att kolens era är på väg att ta slut. Och det spelar roll”.

Naturskyddsföreningens generalsekreterare Karin Lexén säger att sluttexten inte motsvarar det som skulle behövas för den klimatkris mänskligheten står inför.

– Det som är positivt är att länderna redan nästa år ska komma tillbaka med förstärkta klimatplaner och mål, säger hon.

Enligt henne innebär det att länderna också erkänner att de inte kommit tillräckligt långt.

–Det är också positivt att kol och fossila subventioner nämns, men trist att Indien tryckte på så att det till slut blev ett väldigt urvattnat språk.

Skulle du säga att det här mötet höjer de globala klimatambitionerna?

– Nej, jag skulle säga att det här mötet gör det möjligt för länderna att höja sina klimatambitioner. Men det är upp till bevis nu.

Lyckas man hålla 1,5-gradersmålet vid liv?

– Ja, det tycker jag.

Läs mer från COP26:
Dålig representation för civilsamhället på COP26
Demonstranter: vi måste våga vara mer konfrontativa
Koldioxidutsläppen måste halveras till år 2030
Ny forskning visar att rika länders klimatskuld är större än beräknat
”Klimatlöften är som nyårslöften, och vi vet hur det är med dem”
Sex klimatlöften som måste prioriteras på COP26