På en vanlig svamputflykt går vi förbi de flesta svampar och den stora massan finns dold under fötterna. Men de okända och osynliga har skogens liv i sina långfingrade händer. Nära hälften av det kol som lagras i skogsmarken finns i svamparna och efter en avverkning ändras allting snabbt.
Bävrarna blir allt fler. Men är de ett hot mot mångfalden eller en förutsättning för den? Sveriges Natur undersöker saken på en bäversafari i Färnebofjärdens nationalpark.
Maneter består till 98 procent av vatten. Ändå kan deras geléartade kroppar ha stor effekt på livet i havet och de verkar ha framtiden för sig.
Ebba Werner hittade en väg för att hjälpa hotade arter. Och inte bara en. Vägkanter över hela Sverige kan bli blommande resurser.
Knappt en procent av de ängsmarker som fanns i Sverige för hundra år sedan finns kvar i dag. Orsaken är det förändrade jordbrukslandskapet. I takt med att ängsmarkerna håller på att försvinna ökar problemen för vilda bin och andra pollinatörer.
Det finns en fantastisk mångfald av liv under vattenytan som de flesta aldrig ser. Naturskyddsföreningens fototävling Underverk öppnar upp en hotad vattenvärld.
Trenden är fortsatt negativ för Sveriges biologiska mångfald. Antalet rödlistade arter har ökat med elva procent på fem år. Orsaken är framför allt skogsavverkning och igenväxning. Men det finns också arter det går bättre för, till exempel havsörnen.
Spillkråkan finns bland förlorarna i skogen, blåmesen bland vinnarna. Men totalt sett minskar fler skogslevande fågelarter än de som ökar i dag, enligt en ny rapport som efterlyser mer naturhänsyn i skogsbruket.
Ingen vet riktigt hur det gick till, men plötsligt dök det upp. Det lilla träkägelbiet, som hittades vid Råstasjön under en inventering i Solna och som är en ny art för Sverige.
