Under de senaste åren har delar av Sverige utsatts för vattenbrist till följd av låga grundvattennivåer. Regeringen aviserade i somras att de tillsätter 200 miljoner kronor årligen under tre år till insatser för att förbygga torka, bland annat genom att stärka landskapets egen förmåga att buffra och rena grundvatten. Nu vill regeringen restaurera och anlägga våtmarker så att mer vatten kan magasineras i marken.
Vem har väl inte fantiserat om att lämna ekorrhjulet i stan och flytta ut till en idyll på landsbygden? Paret Pensar vågade ta steget och gjorde verklighet av drömmen om ett skärgårdsliv. Men när de köpte en gammal Roslagsgård var en ansenlig del av marken helt igenväxt och fick de ett stort kärr på köpet – något som ledde till att de lite oväntat blev miljökämpar.
Forskare vid SLU har följt stenskvättorna i jordbrukslandskapet kring Uppsala i 25 år. Sedan studiens start på 1990-talet har ungarnas vikt minskat med drygt två gram, vilket är mer än en tiondel av deras totalvikt. Vikten har stor betydelse för ungarnas chans att överleva.
Svamparna som lever i symbios med träd svälter ihjäl om träden avverkas. De vanligaste arterna verkar komma tillbaka, men fortfarande 50 år efter en avverkning ser svampsamhället annorlunda ut.
Många av Sveriges groddjursarter har varit hotade under en lång tid. Vissa arter har till och med varit akut hotade. Men äntligen börjar det ljusna. Idag görs det stora satsningar för att säkerställa groddjurens fortlevnad runt om i landet. Storstadsregionernas groddjur är särskilt utsatta.
Efter hans böcker om sälg, asp och björk har nu turen kommit till tallen. Raggbocken är bara en av 366 skalbaggsarter som Bengt Ehnström kunnat konstatera är knutna till tall. I en ny bok skriver han om trädets rika liv.
De vilda äppelträden som gav oss det moderna äpplet har växt på Centralasiens bergssluttningar i tusentals år. Skogarna är en viktig genetisk reservbank, men nu håller de på att förstöras. Forskare och lokalbefolkning jobbar i uppförsbacke för att rädda det som finns kvar.
