Som barn städade Regan McEnroe stränder i New York och i Sverige fick hon upp ögonen för Östersjöns miljö. Nu har hon tilldelats Östersjöfondens ungdomspris för sitt engagemang och arbete att påverka fiskeripolitiken.
I princip alla svenskar vill öka skyddet av våra hav och stoppa överfisket, enligt en ny opinionsundersökning om skydd av havet och fiskereglering i EU. Åtta av tio svenskar anser att politikerna bör prioritera biologisk mångfald i haven mer.
När den svenska Havs- och vattenmyndigheten mäter ut trålgränsen i Kattegatt utgår den från en okänd kustlinje, tolkad från ett avtal med Danmark 1932. Nu visar det sig att den danska Fiskeristyrelsen tolkar avtalet helt annorlunda.
Ny teknik gör det lättare att förstå och skydda den hemlighetsfulla tumlaren, den enda valen i svenska vatten. Men det är bråttom. I Östersjön balanserar den på utrotningsgränsen och ny forskning visar på snabba nedgångar även längs västkusten.
Den största riskfaktorn för de akut hotade Östersjötumlarna är bifångster i fisknät, enligt Ida Carlén, sakkunnig i havsfrågor på Naturskyddsföreningen. Hon har doktorerat på Östersjötumlarnas ekologi och bevarande.
Regeringen vill flytta ut trålgränsen i Östersjön från fyra till tolv sjömil utanför kusten, helt förbjuda bottentrålning i marina skyddade områden och öka jakt på säl och skarv. Naturskyddsföreningen är försiktigt positiva.
Varken landsbygdsministern eller Havs- och vattenmyndigheten tycks villiga att ta ansvar för att trålgränsen i Kattegatt har flyttats in i stället för ut. På Länsstyrelsen i Halland har man väntat i fem år på att något ska hända och nu reagerar Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Centerpartiet.
Tidigare varningar om att europeiska trålare fiskar ut haven utanför den afrikanska västkusten har inte hörsammats. I Senegal varnar man för konsekvenserna, som dyrare lokal fisk, ökad arbetslöshet och större migration till EU.
