Sveriges Naturs artiklar om globala miljöfrågor.
FN:s klimatpanel IPCC presenterar i sin sammanfattande rapport scenarier med mer kärnkraft som ett sätt att begränsa temperaturökningen till 1,5 grader. Men i forskarunderlaget står det att risken ökar till så mycket som en härdsmälta vartannat år om förslaget blir verklighet.
Hur vi producerar vår mat och vad vi äter har stora effekter på klimatet och miljön. Risken är att den negativa påverkan ökar kraftigt de närmaste åren. Men forskarna ser en lösning.
Korallreven drabbas hårt när havstemperaturen stiger. Men det finns ett undantag – den enorma koralltriangeln runt Indonesien. Nu reser forskare dit för att ta reda på varför.
Det är inte lätt, men det går, enligt FN:s klimatpanel. Här är några av de omställningar som krävs för att begränsa den globala uppvärmningen till under 1,5 grader.
Med hjälp av en storsatsning ska tillgången på batterilagrad energi kunna tredubblas i fattiga länder samtidigt som det öppnar för mer förnybara energikällor. Men batteriers miljöpåverkan är omdiskuterad.
Varje år slängs eller förstörs runt 1,6 miljarder ton mat i världen. Det är drygt en tredjedel av all mat som produceras och motsvarar cirka 50 ton mat i sekunden. Samtidigt ökar antalet undernärda i världen och var 2017 uppe i 821 miljoner, enligt data från FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation FAO.
Från att ha visat ett ganska ljumt intresse för klimatet utlovar nu filantropiska organisationer fyra miljarder dollar över fem år i sin största klimatsatsning någonsin. Givarna själva kallar det en handpenning i förhållande till vilka belopp som behövs.
Mer än en fjärdedel av den globala avskogningen sker på grund av råvaruutvinning visar en ny studie. Den skogen växer inte tillbaka.
I Göteborg planeras en stor naturgasterminal. Dit kommer gas att importeras, bland annat från USA, där mängder med naturgas utvinns genom den kontroversiella metoden hydraulisk spräckning, ”frackning”. Möt människorna som kämpar mot en ständigt växande industri.
På senare år har det blivit vanligare att fattiga länder tecknar försäkringar som utfaller vid naturkatastrofer. Försäkringarna har ansetts vara snabba, tydliga och långsiktiga jämfört med andra insatser och utbetalningar. Men i en ny rapport får satsningarna skarp kritik.
