Runt om i världen pågår arbete för miljö och klimat. Sveriges Natur har intervjuat tre eldsjälar som på olika sätt försöker för att förbättra utvecklingen.
Tre år efter att Sveriges Natur granskade svenska pensionsfonder och bankers innehav i kinesisk kolkraft är innehaven fortsatt stora. Så sent som i somras ägde svenska investerare aktier till ett värde av 4,4 miljarder kronor i såväl kinesiska som indiska kolbolag.
Den 25 juni gav även Högsta förvaltningsdomstolen klartecken till gruvplanerna i Gállok/Kallak, efter rättsprövning av regeringens beslut att bevilja bearbetningskoncession i området.
Sedan 2018 har det varit förbjudet att söka efter eller bryta uran i Sverige, men regeringen vill häva förbudet. I väntan på beslut pågår sedan flera år en jakt på svenskt uran över hela landet. Bolagen säger sig vara ute i andra ärenden, men döljer inte heller att fyndigheterna tycks vara enorma.
Kampen för att stoppa en gruva i Fäboliden har kantats av hotfull stämning. Exemplet är inte unikt. Allt fler föreningsaktiva kan berätta liknande historier. Nu har Naturskyddsföreningen tagit fram ett metodmaterial som ska hjälpa ideellt aktiva att hantera hat och hot.
Superren liten mineralfyndighet som ger fart åt klimatarbetet? Eller stort smutsigt dagbrott som slår ut höga naturvärden och traditionell renskötsel, för en osäker miljövinst? Striden om grafitgruvan i Vittangi ställer begreppet grön omställning på sin spets.
Winnet Shamuyarira är ekofeministen som kämpar för afrikanska kvinnor, och deras rätt att säga nej till företag som våldför sig på jorden och kvinnorna.
Julie Klinger är en av världens främsta forskare om sällsynta jordartsmetaller. Hon tycker inte att fler gruvor är den bästa vägen framåt.
Kärnkraftsanalys, skogsgranskning, framgång för hotade djur och mycket mer. Sveriges Natur listar årets mest lästa reportage 2022.
