Sveriges Naturs artiklar om kärnkraft.
Utomstående kan inte förstå de de siffror och påståenden som Sveriges Natur tagit del av och som handlar om förhöjda stråldoser från slutförvaret av kärnavfall. Det anser Ansi Gerhardsson från Strålsäkerhetsmyndigheten. Siffrorna är enligt henne för extrema för att vara relevanta för slutförvaret. Men varför det är så förklarar hon inte.
Flera av Sveriges Naturs läsare har hört av sig med frågor om hur man kommit fram till hur hög den riskdos strålningen från slutförvaret av kärnkraftsavfall får vara.
Riskdosen utgår från hänsyn till kommande generationer och att vi fortfarande vet alldeles för lite om risken med låga stråldoser.
Strålsäkerhetsmyndigheten hade svårt att säga nej till kärnkraftbranschens förslag till slutförvar av använt bränsle. Det framgår från protokoll från möten på myndigheten.
Strålsäkerhetsmyndigheten har känt till att stråldosen från slutförvaret av kärnavfall kan bli tiotals gånger högre än riskgränsen. Det visar dokument som Sveriges Natur har tagit del av. Ändå har myndigheten valt att inte presentera siffrorna i den pågående processen i Mark- och miljödomstolen. Där hävdar myndigheten att förslaget från bolaget som ansvarar för slutförvaret bör få godkänt.
Riksrevisionen anser att Strålsäkerhetsmyndigeten inte sköter tillsynen av kärnkraftverken som den ska. Regeringen bör se till att det blir bättre.
Är slutförvaret av kärnavfall säkert i en miljon år eller kommer livsfarliga radionnuklider läcka ut redan inom hundra år?
Nu har striden om slutförvaret nått Mark- och miljödomstolen i Nacka.
Parterna står långt ifrån varandra och båda sidor hänvisar till vetenskapliga studier.
När fem partier lyckades ena sig om en gemensam framtida energipolitik i juni 2016 var det en unik politisk uppgörelse. Energikommissionen slog både fast övergripande mål och löste gamla stridsfrågor, bland annat kring kärnkraften. Nyligen kom energikommissionen med preciseringar av junidokumentet.
Okända mängder utländskt kärnavfall förvaras i Sverige. Med ett slutförvar i Forsmark kan den andelen kraftigt öka. Med en metod som många ifrågasätter.
Kina har skrivit på FN:s globala klimatavtal från Parismötet i december. Vägen till landets klimatmål kommer till stor del att gå via 60 nya kärnkraftverk.
Energiöverenskommelsen gör inte kärnkraften lönsam. Höjda säkerhetskrav, utökat försäkringsansvar och höjda avgifter till kärnavfallsfonden kan komma att öka kärnkraftens kostnader mer än den borttagna effektskatten.
