Internationella energirådet varnar för långsam omställning
Övergången till ren energi måste gå snabbare. Det är huvudbudskapet i årets stora energirapport från det Internationella energirådet, IEA.
Sveriges Naturs artiklar om klimat.
Övergången till ren energi måste gå snabbare. Det är huvudbudskapet i årets stora energirapport från det Internationella energirådet, IEA.
Kraftig skärpning krävs för att klara Paris-avtalets mål på högst 2 graders ökning av Jordens medeltemperatur, helst inte mer än 1,5 grader.
Majoriteten av människorna i världens 20 största ekonomier visar starkt stöd för att agera för klimatet, enligt en ny enkätundersökning. Svenskar är dock mindre oroade än andra.
Klimatomställningen har riktat strålkastarljuset mot naturresurserna i norra Sverige. På bara några år har en rad stora industriprojekt som ska minska koldioxidutsläppen dragits i gång. Men frågan är hur mycket mark, energi och resurser som krävs och om resultatet är miljömässigt hållbart.
Förbud mot stillastående vattenkraftverk skulle kunna förbättra livsmiljöerna för många växt- och djurarter. Ny forskning visar hur vattenflödena kan bli miljövänligare med endast små förluster i kraftproduktionen.
Baljväxter är något av det mest klimatsmarta man kan äta. Att dessutom välja svenskodlat bidrar till lägre utsläpp och mindre påverkan på den biologiska mångfalden.
Ett av FN:s viktigaste globala mål är att utrota den globala hungern. För att lyckas krävs en nyckelspelare så liten att den ofta glöms bort – fröet.
Klimatförändringen gör att gamla snittvärden för normal temperatur och väderlek åldras. Därför gäller en ny klimatologisk normalperiod för SMHI: 1991–2020. Men redan om tio år ska perioden uppdateras igen.
Trafikverket presenterar dubbla budskap om klimatvinsten med stambanor för höghastighetståg. Nya siffror visar att överflyttningen av trafik från väg till järnväg kan ha underskattats kraftigt i tidigare prognoser. Men planeringen utgår från att det inte spelar någon roll, eftersom vägtrafiken ändå förutsätts vara fossilfri när stambanorna är färdiga.
Under påsken sätter vi i oss 2 000 ton ägg – varav under påskaftonskvällen sex miljoner i timmen. Samtidigt har konsumtionen av fågel nästan fördubblats på senare år.
Men miljön i de stora ägg- och kycklingfabrikerna lämnar mycket att önska, visar etologen Per Jensen. I en ny bok kastar han nytt ljus över hönsens liv – och hur de skulle vilja leva i stället.