Miljörörelsen hyllar ofta gammelskogar som klimathjältar medan skogsbruket hellre för fram att det är växande unga skogar som suger upp koldioxid. Sveriges Natur har följt med när forskare kartlägger gamla skogars utandning, vilken i sin tur kan visa skogarnas kolbudget.
Medan sol- och vindkraft och energieffektivisering minskar klimatutsläppen med miljarder ton per år, har koldioxidlagring (CCS) inte levererat och står inför stora utmaningar. Satsningarna är för sena, för dyra, för små och inom allt för udda nischer.
Sveriges klimatutsläpp minskade med fem procent 2022 och hamnade tio procent under nivån före pandemin. Samtidigt slog utsläppen från sopförbränningen rekord och de svenska utsläppen från biobränslen ökar.
Koldioxidutsläppen från svensk industri minskade 2022 med 4,4 procent, i linje med en lång trend. Det visar data från EU:s handel med utsläppsrätter. Sveriges Natur listar landets värsta utsläppare både nationellt och på kommunnivå.
Svensk industris koldioxidutsläpp ökade 2021, men nådde inte upp till de nivåer som rådde 2019. För att klara klimatmålen måste nivåerna minska snabbare. En allt större källa till koldioxidutsläpp är avfallsförbränning.
Sveriges koldioxidutsläpp från industrier minskade under 2020 med 2,2 miljoner ton, eller 12 procent, till 16,5 miljoner ton. En stor del beror på framgångsrik klimatpolitik från Sverige, EU och enskilda företag.
Sveriges koldioxidutsläpp från industrier minskade under 2019 med 1,1 miljoner ton, eller 6 procent, till 18,8 miljoner ton. Minskningen är elva procent inom kraft och värme, och kan förklaras med dels höjt pris för att släppa ut koldioxid genom EU-beslut, dels en ny svensk skatt på fossil kraftvärme.
Här är de 20 verksamheter som släppte ut mest koldioxid 2019.
Ska Preem ska få bygga en anläggning för att omvandla tjockolja till bensin och diesel vid raffinaderiet i Lysekil och öka koldioxidutsläppen med en miljon ton per år? Det är vad som ska avhandlas i Miljööverdomstolen de kommande dagarna, 10-13 mars. Sedan bestämmer regeringen.
Regeringen kommer att pröva frågan om Preemraffs utbyggnad i Lysekil. Det innebär att det blir regeringen som kommer att bestämma om anläggningen får byggas eller inte.
– Sverige ska inte ha några nettoutsläpp 2045, säger miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP).
Striden om utbyggnaden av Preemraffs raffinaderi i Lysekil är inte över. Om beslutet står fast efter domstolens nästa prövning tänker företaget lagra koldioxid från den framtida anläggningen under mark i Norge. Men platsen där koldioxiden ska lagras är inte bestämd än. Bara själva provborrningen kan ta mellan tre till tio år.
