Mark- och miljööverdomstolen har i dag den 17 juni beslutat att den uppmärksammade Preem-domen vid Mark- och miljödomstolen vid Vänersborgs tingsrätt i november 2018 prövas på nyttt. Det är en seger för miljörörelsen.
– Mycket glädjande, säger Inge Löfgren, ordförande för Naturskyddsföreningen i Lysekil.
Sveriges koldioxidutsläpp från industrier ökade förra året med 445 000 ton. Orsakerna är ökad användning av fossila bränslen för el och värme och ökad produktion av diesel, cement och plast. Här är Sveriges största koldioxidutsläppare under 2018.
Preems raffinaderi i Lysekil planerar för en stor ökning av koldioxidutsläpp genom ökad produktion av diesel och bensin. En del av koldioxiden tänker de fånga in och skicka med skepp till Norge. Men frågetecknen är många.
Världens största ekonomier är inga föregångare när det gäller utsläpp, det visar den stora årliga genomgången Brown to Green Report. 82 procent av energiförsörjningen kommer fortfarande från fossila bränslen. Men det finns ljuspunkter.
Experterna är överens. IPCC-rapporten visar att läget är akut och att vi måste minska utsläppen omgående för att vi ska kunna uppnå 1,5 gradersmålet.
Det är inte lätt, men det går, enligt FN:s klimatpanel. Här är några av de omställningar som krävs för att begränsa den globala uppvärmningen till under 1,5 grader.
Gränsen för hur mycket koldioxid nya bilar får släppa ut bör sänkas med 40 procent fram till 2030, tycker EU-parlamentet. Det är därmed så gott som klart att ytterligare insatser behövs på hemmaplan, för att de svenska målen ska kunna nås.
Sverige har den högsta koldioxidskatten i världen. Vi betalar i dag det som Parisavtalet menar är en skatt som alla länder bör nå upp till år 2030. Men är en global koldioxidskatt genomförbar?
De svenska koldioxidutsläppen minskade med 1,4 procent under 2017. Det visar Naturvårdsverkets preliminära statistik. Men utsläppsminskningen går alldeles för långsamt om vi ska klara av de uppsatta klimatmålen. Då behövs i stället en minskning med i snitt mellan fem och åtta procent om året.
– Minskningstakten är för långsam, säger Jonas Allerup, klimatanalytiker på Naturvårdsverket.
