Stora Ensos nyckelbiotoper försvinner från Skogsstyrelsen
Registrerade nyckelbiotoper på Stora Ensos marker syns inte längre i Skogsstyrelsens karttjänst. Detta efter att skogsbolaget valt att inte förnya avtal med myndigheten.
Registrerade nyckelbiotoper på Stora Ensos marker syns inte längre i Skogsstyrelsens karttjänst. Detta efter att skogsbolaget valt att inte förnya avtal med myndigheten.
Det har blivit svårare att handla garanterat ”nyckelbiotopsfritt”. Men du kan minska risken för att värdefull natur blir till papper och virke.
Efter nyår kommer Skogsstyrelsen inte längre att registrera nyckelbiotoper när de kontrollerar skog som ska avverkas. Det riskerar också att påverka den frivilliga skogscertifieringen FSC som använder sig av nyckelbiotopsbegreppet. Samtidigt försvinner alla pengar till biotopskydd nedanför fjällskogen. Resultatet blir förmodligen att mer skyddsvärd skog avverkas nästa år, enligt bedömare på Skogsstyrelsen.
Regeringen skar ner Skogsstyrelsens anslag till skydd av skog med 90 miljoner förra året. På ett år har skyddet genom naturvårdsavtal minskat med 74 procent. Det ligger nu på den lägsta nivån sedan 1999.
Många biologiskt värdefulla områden kommer att avverkas, befarar Johan Åberg på Skogsstyrelsen.
Skogsstyrelsen upphör med sin registrering av nyckelbiotoper i samband med avverkningsanmälan, trots oenighet inom styrelsen. Förslaget träder i kraft när styrelsen har utvecklat nya metoder för utredning av avverkningsärenden.
– Det är otroligt anmärkningsvärt att regeringens egen myndighet väljer att fatta ett beslut som föregriper en pågående statlig utredning som ska se över just dessa frågor, menar Malin Sahlin, sakkunnig på Naturskyddsföreningen.
Skogsstyrelsens förslag att sluta registrera nyckelbiotoper vid avverkningsanmälningar har mött massiv kritik från flera miljöorganisationer och länsstyrelser. Tidigare i höst skickades förslaget ut på remiss och nu har synpunkter samlats in hos myndigheten.
Skogsstyrelsen föreslår att registrering av nyckelbiotoper vid avverkning ska upphöra, något som mött kritik på flera håll.
– Det riskerar att underminera förtroendet för FSC-märkningen liksom för den svenska skogsmodellen, säger Maria Forsberg, universitetslektor på Uppsala universitet.
Regeringen beskriver det som en satsning. Men i praktiken sänks anslagen för skydd av skog till Skogsstyrelsen. Samtidigt pekar Naturvårdsverket på att nära 700 miljoner fortsatt saknas i miljömålsarbetet.
Många tjänstemän vågar inte uttala sig i frågan om omvänd naturvårdsgallring. Skogsfrågan har blivit infekterad. Tjänstemän vittnar om en hårdnande stämning där den som för naturvårdens talan kan få sänkt lön, eller till och med riskera jobbet.
Den emotionella dimension av att äga skog väger tungt. Därför väcker diskussionen om äganderätt starka känslor, säger forskaren Sabina Bergsten som har djupintervjuat skogsägare.