I den föreslagna planen för hur mycket brukad skog som kan avverkas i Sverige innan det blir minus på utsläppskontot läggs nu ett nytt förslag till ribba fram i den infekterade frågan. Det har inte varit ett lätt uppdrag, menar utredaren.
Skogsstyrelsens förslag att sluta registrera nyckelbiotoper vid avverkningsanmälningar har mött massiv kritik från flera miljöorganisationer och länsstyrelser. Tidigare i höst skickades förslaget ut på remiss och nu har synpunkter samlats in hos myndigheten.
Inför FN:s klimatpanels senaste rapport om människans påverkan på klimatet genom markanvändning la Sverige och Brasilien fram liknande invändningar mot hur resultatet skulle presenteras.
Regeringen beskriver det som en satsning. Men i praktiken sänks anslagen för skydd av skog till Skogsstyrelsen. Samtidigt pekar Naturvårdsverket på att nära 700 miljoner fortsatt saknas i miljömålsarbetet.
EU-kommissionens uppmaning att Sverige bör förändra planen för hur skogens klimatbidrag ska mätas framöver välkomnas av miljöintressen, men oroar branschen.
– Detta skapar osäkerhet om det är EU eller Sverige som ska besluta om den svenska skogen, säger Mårten Larsson vid Skogsindustrierna.
Det är en skog som har varit för otillgänglig för att brukas. Men nya leder, som slingrar sig mellan 500 år gamla tallar, gör Björnlandets nationalpark till ett paradis för den som vill uppleva hur bränderna påverkar skogen.
Till skillnad från andra delar av miljö-, klimat- och energipolitiken brukar den svenska linjen kritiseras från miljöorganisationer när frågan om skogens roll tar plats på EU-nivå. Nu kraftsamlar skogsintressen inför en ny mandatperiod i Bryssel.
Skogsstyrelsen får 150 miljoner kronor extra för att kunna betala ut ersättning till skogsägare med en stor andel registrerade nyckelbiotoper. Däremot blir det ingen fortsatt inventering av nya nyckelbiotoper. Detta är en del av vårändringsbudgeten som presenteras i sin helhet nästa vecka.
Budskapet att äganderätten är under attack har förts fram under några år i skogstidningar och regionala tidningar utan särskilt mycket mothugg, enligt historiker Anna Sténs vid Umeå universitet.
Sedan skogsvårdslagen infördes 1993 har ingen dömts för brott mot paragrafen som handlar om naturhänsyn. Den är skriven på ett ovanligt sätt som gör den helt tandlös, enligt Jan Darpö, professor i miljörätt.
