I DAG FLYGER MINST 550 vuxna havsörnspar och säkert 1500 ungfåglar över svenska marker. Men så har det inte alltid varit. Då Naturskyddsföreningens Projekt Havsörn startade 1971 fanns bara något tiotal havsörnspar i Sverige. Fågeln hade varit fridlyst sedan 1924 men ändå minskat i antal från 1950-talet. Vad berodde det på? Vad var det som gjorde att havsörnen höll på att dö ut på 1970-talet?

1964 började föreningen inventera havsörnsbon och fann ägg som aldrig kläcktes eller ägg med så tunna skal att de gick sönder under ruvningen. Okläckbara ägg samlades in och undersöktes i samarbete med Naturhistoriska riksmuseet och Stockholms universitet. Resultatet kom 1978; de innehöll höga halter av PCB och DDT.

Varje havsörn som föddes var så värdefull att det var viktigt att den överlevde. För att rädda de känsliga ungfåglarna genom den första vintern matades de med giftfritt kött. Med projektledaren Björn Helander i spetsen har uppemot 250 frivilliga aktiva sedan dess lagt ner hundratusentals timmar på att rädda fågeln från utrotning. Den största uppgiften för projektet har varit just vinterutfodringen.

Sedan 1980-talet har havsörnen ökat i antal och nu när projektet firat 40 år finns så många fåglar att arten tills vidare är räddad – en stor framgång för svensk naturvård. Projektet fortsätter; det är för tidigt att blåsa faran över. Vindkraftverk och tåg tar många örnars liv och ett annat stort problem är boplatserna.

– Utfodringen har slutat men vi har inte nått resultat vad det gäller boplatserna trots att vi jobbat minst lika mycket med det, säger Björn Helander.

Bona kräver nämligen stora, minst hundra år gamla träd, framförallt tallar, som kan hålla det flera hundra kilo tunga kvistverket. Dessa träd blir allt mer sällsynta då tallskog i dag avverkas redan då träden är 70-80 år.

Och än en gång hittas miljögifter i äggen. Missbildningar, ungar som dör i äggen och skal som torkar blir vanligare och vanligare. Analyser av havsörnsägg visar innehåll av både perfluorerade ämnen och flamskyddsmedel.

– Vi ser konstiga skador på havsörnsäggen, men vi kan inte förklara dem ännu, säger Björn Helander.

För att komma till klarhet efterlyser Naturskyddsföreningen mer forskning kring nya miljögifter och deras påverkan på djur högst upp i näringskedjan. Föreningen vill också ha strängare lagar kring kemikalier för att utsläppen av nya miljögifter ska upphöra.

Den här artikeln kommer ur Sveriges Naturs artikelarkiv för artiklar som publicerats i den tryckta utgåvan av Sveriges Natur mellan 1998 och 2017.