I juli månad, någon vecka innan klockgentianan öppnar sina djupblå blomkalkar, placerar blåvingehonan sina insatser. Äggen. Det sker alltid på samma ställe: nära basen på outslagna gentianaknoppar. När larven kläcks gnager den sig in i den omogna frökapseln och lever där i tre veckor. Utan klockgentianor, inga alkonblåvingar.

Dessutom måste gentianan stå högst två meter från ett bo av arterna trädgårdsrödmyra eller skogsrödmyra. Piss­myror, i dagligt tal. Alkonblåvingen ingår nämligen i en av den svenska naturens mest raffinerade trekanter.

När larven tröttnat på blomkosten låter den sig falla ner på marken och sätter sig att vänta. Har den tur kommer en myra av rätt art förbi. Då talar evolutionen sitt listiga doftspråk. Larven utsöndrar en doft som exakt kopierar myrornas egna feromoner, en doft som väcker myrans habegär och omvårdnadsinstinkt. Triggad av doften bär myran hem larven till samhället, där den matas och pysslas om av arbetarna som om den vore en myrlarv.

Om myrsamhället är stort nog för att föda larven i längden, kan den efter en bekväm vinter förpuppas, och en solig dag nästföljande sensommar offentliggörs vinnaren i det blå ­lotteriet.

En sådan dag står jag på Remmene skjutfält utanför Vårgårda i Västergötland. Och där kommer verkligen en stor blåvinge flygande över blåtåtel, pors och blommande klockljung. Inte klarblå som de små ljungblåvingarna som också frekventerar skjutfältet. Det blå är utspätt med silvergrått, som en himmel överdragen med ett lätt dis. Snart en alkonblåvinge till, och en till. Sammanlagt fyra hanar blixtrar förbi inom loppet av en kvart. Det är mer än man kunde hoppas på.

Remmene skjutfält är en typisk klockgentianalokal, ett stycke störd natur som det heter, med sin egen slingriga kulturhistoria. Först var det fattigböndernas betesdjur och ljungbränningar som skapade det. Sedan var det militärerna som höll markerna öppna och solvarma och slutligen tog den lokala naturskyddsföreningskretsen över, sedan några år i lag med länsstyrelsen i Västra götalands län.

Det gemensamma åtgärdsprogrammet för artparet alkonblåvinge/klockgentiana handlar mycket om att bibehålla störningarna på de kända lokalerna, vare sig det handlar om bete, bränder eller vattenståndsfluktuationer vid sjöstränder. Samt att utvidga åtgärderna till omgivande marker, så att klockgentianan får större livsutrymme.

Det är så man räddar alkonblåvingen, genom att rädda klockgentianan. Den tredje parten i trekanten, pissmyrorna, klarar sig såvitt man vet ändå.

KLOCKGENTIANA, Gentiana pneumonanthe

Utseende 20-60 cm hög växt med långsmala blad och en stor, ofta ensam, djupt azurblå blomma i toppen.

Utbredning Fukthedar, stränder, naturbetes­marker, militära skjutfält m m i sydvästra Sverige.

Blomningstid Augusti-september.

Hotklassning Sårbar

Kortsiktigt mål Att det ska finnas minst 50 skyddade klockgentianalokaler i Halland, Småland, Skåne med vardera minst 1000 individer.

Åtgärdsprogram www.naturvardsverket.se/Documents/bokhandeln/hotadearter.htm

ALKONBLÅVINGE, Maculinea alcon

Vingbredd 27-37 mm.

Utseende Hanens vingöversidor blå, honans blå med breda bruna kanter. Vingundersidan med arttypiska, mörka, suddiga fläckar.

Äter Som larv klockgentianaknoppar samt vissa myrarters barnmat, som fjäril nektar.

Utbredning Klockgentiana-lokaler i sydvästra Sverige.

Flygtid Juli.

Hotklassning Sårbar

Kortsiktigt mål Att se till att de kända blåvingelokalerna i Skåne, Halland och Västra Götalands län blir fler och individrikare.

Åtgärdsprogram www.naturvardsverket.se/Documents/bokhandeln/hotadearter.htm

Att räkna till 35000

26 074. Så många ägg lade alkonblåvingarna på Remmene skjutfält vid Vårgårda enligt den senaste räkningen. Men i sanningens namn har man inte räknat dem alla. Länsstyrelsens utsända finkammar vissa delar och gör ett överslag av det totala antalet.

Annat är det vid Högsjön nordost om Göteborg. Dit drar Göteborgs parkförvaltning en gång om året och räknar. Och räknar. 35000 blomstänglar hittade de år 2008. Men bara 90 stänglar med blåvingeägg på, vilket var femtedelen så många som 2007.

– Det var så få att jag föreslog mina kollegor att vi skulle räkna en gång till, säger förste gentianaräknare Mikael Finsberg. Men då protesterade de.

Nabokov och blåvingarna

Den ryske författaren Vladimir Nabokov är mest känd för romanen Lolita. Men Nabokov var även en framstående fjärils­expert, med blåvingar som passion. Åtskilliga sydamerikanska arter har namngivits till hans ära, till exempel Nabokovia ada, Pseudolucia humbert och den lilla Madeleinia lolita.

Alla blåvingar är inte blå

I Sverige finns drygt 20 blåvingearter, och i hela världen ungefär 1 400. Trots namnet är långt­ifrån alla blåvingar blå. Hos merparten av arterna är honorna, och hos somliga även hanarna, övervägande bruna.

Fast frågan är om några blåvingar är blå. Det skimrande blåa är egentligen en synvilla. Färgen skapas inte av pigment, utan genom att ving­fjällens speciella struktur bryter ljuset så att vi bara ser den blå delen av spektrat.

Den här artikeln kommer ur Sveriges Naturs artikelarkiv för artiklar som publicerats i den tryckta utgåvan av Sveriges Natur mellan 1998 och 2017.