Allt fler fonder satsar grönt
Miljöfonderna blir allt fler. Bra går de också, men Sveriges Naturs granskning visar att skillnaderna mellan fonderna är stora.
Miljö och etik har blivit gångbara säljargument och fondförvaltarna har inte varit sena med att haka på etiktrenden. Inte så konstigt. Det finns mycket pengar att hämta i en tid när nästan hälften av svenska folket sparar i fonder av olika slag.
På den svenska marknaden finns omkring 30 fonder som på olika sätt vädjar till våra ömmande samveten. Ungefär hälften inkluderar något slags miljöargument. Med löften att våra sparpengar inte ska hamna i händerna på miljövärstingar, vapenmånglare eller andra oetiska företag vill fondförvaltarna ge oss och sig själva chansen att tjäna pengar på vår godhet.
I juni förra året svarade miljöfonderna för cirka en halv procent av den svenska fondmarknaden. Inkluderar man de ideella och de allmänetiska fonderna blir andelen ungefär 1,5 procent. Blygsamma siffror kan tyckas, men branschfolk är ense om att vi bara har sett början. I USA står etikfonderna redan för cirka 10 procent av fondbörsvärdet.
Tre typer av miljöfonder
Det finns tre typer av fonder med miljöprofil:
De ideella fonderna fungerar som vilka aktiefonder som helst, men skänker en eller ett par procent av den årliga fondförmögenheten till något välgörande ändamål. Eftersom de här fonderna inte ställer några miljökrav på de företag man investerar i försätter de sina andelsägare i en paradoxal situation. De kan stödja både potentiella miljövärstingar och kampen för en bättre miljö.
Några ideella fonder, till exempel Carnegies båda Eldsjäl-fonder, investerar inte i företag involverade i vapen-, alkohol- eller tobaksindustri. Carlson Världsnaturfondens allemansfond (som inte marknadsför sig som en miljöfond) och S-E-Bankens Östersjöfond/WWF gör dessutom undantag för bil- och petroleumindustri. Någon grundlig miljöanalys av alla potentiella investeringsobjekt gör emellertid ingen av fonderna i den här gruppen.
Det gör däremot de etiska fonderna (ibland kallade hållbara). I Sverige förvaltar KPA, Robur, Banco och SalusAnsvar Öhman sådana fonder. Förutom finansiell bedömning av företagen använder förvaltarna olika analysmodeller för att bedöma företagens tänkande och agerande på miljöområdet. Bara företag som lever upp till fondens miljökrav godkänns som investeringsobjekt. Bancos Svensk Miljöfond har också ett ideellt inslag.
Miljöteknikfonderna riktar in sig på företag i miljösektorn. Det kan vara tillverkare av reningsutrustning eller teknik för alternativ energiproduktion. Någon djupare miljöanalys av sina investeringsobjekt görs inte. S-E-Bankens Miljöfond är både miljöteknikinriktad och ideell (skänker pengar till Världsnaturfonden).
Att tänka på när du väljer miljöfond
Vilken fond ska man välja? Uppgifter om fondens utveckling, avgift och risknivå, är rimligen viktiga. Den som har tillgång till Internet kan finna uppgifter om sådant på till exempel www.fondstar.se.
Men bortom plånboksfrågorna väntar svårare val. Vilken fond ger mest miljönytta för pengarna? Det hänger på vilka hjärtefrågor du har. Vilken fond har en miljöfilosofi och placeringskriterier som stämmer överens med den egna uppfattningen? Vilka företag bör man uppmuntra respektive bojkotta? Att studera fondförvaltarnas egna informationsbroschyrer är en början, men se upp för luddiga formuleringar av typen investerar inte i företag som bedriver miljöfarlig verksamhet (tex Skandias fond Idéer för Livet). Det kan vara en god idé att ringa upp förvaltaren och fråga vad som egentligen döljer sig bakom fraserna. I fallet Skandia visade sig miljöfarlig verksamhet vara sådan verksamhet som kan vara riskabel för ett försäkringsbolag att försäkra. Bancos Etiska Globalfond har många lovvärda etiska kriterier men miljökravet att företagen man investerar i inte får bryta mot internationella miljölagar är intetsägande. Det finns inga internationella miljölagar som reglerar verksamheten för företag.
En annan viktig fråga är hur fondens miljöanalys går till i praktiken. Vem gör bedömningen och utifrån vilka kriterier? Har fonden tänkt till när det gäller exempelvis framtidsfrågor som genetiskt modifierade grödor och livsmedel? Hur stor andel av de företag som granskas ratas på miljömässiga grunder?
Återstår att undersöka hur retoriken överförs till praktisk handling. Vilka företag äger fonden aktier i? Att begära ut listor över fondernas innehav är lätt, men sedan blir det svårt. Som enskild konsument är det omöjligt att hålla koll på börsföretagens miljöprofiler. Inte heller finns det någon standardiserad modell för miljöredovisning som gör det möjligt att jämföra företagen miljömässigt, på samma sätt som man kan jämföra lönsamhet och andra ekonomiska faktorer. Du kan dock alltid pröva www.essential.org/monitor/monitor.html och www.corpwatch.org. Där hittar du kritisk miljöinformation om många större företag.
Fundamentalisten måste alltså stoppa pengarna i madrassen. Att spara pengar på ett sätt som garanterat inte leder till några som helst negativa miljökonsekvenser är omöjligt.
Köper du idén med miljöfonder går det däremot att hitta fonder som är bättre än andra. Sveriges Natur hjälper dig att välja!
Den här artikeln kommer ur Sveriges Naturs artikelarkiv för artiklar som publicerats i den tryckta utgåvan av Sveriges Natur mellan 1998 och 2017.