Rödräven har fått sina törnar i Sverige. Skinnet var värdefullt för 80-90 år sedan och stammen sköts ned ordentligt. Sen blev de fler fram till skabbens härjningar under 70- och 80-talen.

I dag är räven åter vanlig, uppskattningar talar om 150000 djur som lever i väldigt olika miljöer, från kalfjäll till stadsparker. Allra bäst trivs de i skogsmark.

Så förutsättningarna att se det vackra djuret är goda: kanske på väg över ett fält med den yviga svansen vajande eller på smygjakt med plötsliga språng efter smågnagare.

Gnagare toppar menyn, men rävar är allätare som gillar det mesta. Växter, ägg, rådjurskid, insekter. Till och med grodor om det kniper.

Ofta är de oskygga. En som korsade min väg i våras satte sig tio meter bort och stirrade nyfiket fem minuter innan den lommade vidare.

Att vara så nyfiken på människor är kanske inte så listigt. Eftersom räven hamnat i skottgluggen i debatten om dvärgbandmaskens spridning. Det finns de som på nytt vill skjuta betydligt fler rävar.

Den här artikeln kommer ur Sveriges Naturs artikelarkiv för artiklar som publicerats i den tryckta utgåvan av Sveriges Natur mellan 1998 och 2017.